Sveriges första novellblogg om One Direction

-Är du ett galet fan? Du verkade inte så galen när vi kom hem till er!
-Men jag kunde ju inte bara hoppa över dig där du stod, sa jag och skrattade till.
-Snällt av dig, men kom, vi går in! 
Jag tog ett djup andetag och Niall skrattade åt mig. Jag skrattade till jag med, sedan gick vi in genom dörren.
_________________________________________________________________________________________________
-Hejsan, sa Niall och log mot de andra killarna.
Killarna vände sig mot oss och jag såg genast hur de alla log mot mig. Jag log tillbaka och jag såg säkert ut som världens största fån. Niall avbröt tystnaden som uppstått.
-Och killar, detta är Sophie Winston. Hon kommer från Sverige, men är här i London hos sin pappa över sommaren! Sa han och jag log lite smått mot de.
-Och Sophie, från vänster är det Louis, Zayn, Liam och Harry.
-Jo, jag vet… sa jag inte innan att jag var ett fan? 
-Just det, så var det… sa han och alla började skratta.
Killarna sjöng och spelade. Jag satt i en soffa och lyssnade, de lät riktigt bra. Jag tog upp min mobil och såg att jag fått ett sms av Julia. ”Hejsan Sophie, hur har du det i London och vad hittar du på? Kram”. De var skickat för bara 5 minuter sedan, jag började skriva ett sms till henne. ”Hej, de är bra med mig. Du kommer inte tro mig om jag säger var jag är just nu, saknar dig!” skrev jag och klickade på skicka. Några få sekunder senare fick jag ett svar som löd ”Nej, nu blir jag nyfiken! Berätta!! Saknar dig också!” Jag tänkte efter en stund, men jag ville berätta det, så jag skrev ”Sitter bara i en studio och lyssnar på när one direction sjunger, vad gör du?” Jag fick ännu ett snabbt svar ”Du skojar? Jag vill också, hälsa från deras största fan eller något, måste iväg, kram!” Jag skrev snabbt ”Haha, ska jag göra! Kram!” sedan la jag mobilen i min ficka.
-Killar, kan vi inte kolla på film eller något i stället för gå ut ikväll? Sa Louis och tog ett glas vatten.
-Ja, varför inte? Sa Zayn och kollade mot mig… Om det är okej för dig Sophie? 
-Såklart det är okej, sa jag och kollade på Zayn.
-Vi kan åka hem till mig, mamma och pappa är ändå hos Sophies föräldrar… fast vi måste köpa godis och läsk, sa Niall och även han tog ett glas vatten.
-Haha, har du tömt förrådet eller? Skrattade Liam.
-Vi måste hyra film också, sa Zayn.
-Jag och Sophie kan hyra film, så fixar ni resten! Sa Harry och kollade på mig.
-Ja, vi träffas hos mig vid 9-tiden! 
Alla nickade, jag och Harry gick mot dörren, vi tog på våra jackor och skor. Vi gick ut på gatan och började gå mot video butiken.
-Jag måste fråga dig en sak, började Harry.
-Jasså, vad? Sa jag nyfiket.

Harrys perspektiv

Jag var tvungen att fråga om det var hon, jag tvekade lite men vågade ändå.
-Var du ute och sprang innan idag igenom parken? Sa jag och kollade ner i marken samtidigt som vi gick. 
-Ja, hurså? 
-Förlåt för att du fick bollen i magen, du har inte ont väll? Jag skrattade lite och hon log.
-Haha, var de du?  Hon skrattade till och fortsatte, Nej, jag har inte ont!
-Vad bra, jag trodde du skulle känna igen mig! Både Zayn, Louis och Niall var där, vi trodde du skulle känna igen oss!
-Okej, sa hon och blev lite röd i ansiktet.

Sophies perspektiv

Jag kände att mina kinder blev lite röda och jag kollade ner i marken tills vi var framme.

-Vad gillar du för filmer? Frågade Harry mig efter att vi gått runt och tittat lite.
-Komedi kanske blir bra? Sa jag och höll upp en film.
-Det blir bra! 

När vi kom hem till Niall var redan de andra killarna där. Jag skickade ett sms till mamma och skrev ”Hejsan, jag är hemma hos Niall, vi bestämde oss för att kolla på film istället för att bowla, vet inte när jag kommer hem” 

När det var 20 minuter kvar av filmen hade alla redan somnat förutom jag och Zayn. Vi kollade klart på filmen och sedan gick jag på toa.

Zayns perspektiv

Jag satt med mobilen i händerna när Sophie kom tillbaks från toan, hon satte sig bredvid mig.
-Vad heter du på twitter förresten?
-Sophiewinston, sa hon och jag sökte på hennes namn.
-Nu följer jag dig, följer du mig? 
-Såklart jag inte gör… började hon men kunde inte hålla sig för skratt.
-Haha, din min… klart jag följer dig och alla andra av de trötta killarna, sa hon och kollade på de alla som sov.
-Okej, vad bra. 
Jag skrev snabbt en tweet ”Nice day with my boys and @sophiewinston! We got a new friend, follow her!”
-Jag måste också gå på toa, sen kan vi spela kort, om du vill? Sa jag och la mobilen i soffan.
-Ja, visst. Ta med kortleken när du kommer tillbaks.

Sophies perspektiv

Jag tog Zayns mobil och kollade på hans twitter. Jag skrev snabbt på hans twitter. ”I’m at the toilet if someone of you wonder, but i left my telephone in the sofa, now @sophiewinston has pranked me!”
Jag skrattade till för mig själv och han precis lägga undan mobilen innan Zayn kom tillbaka. När han några sekunder senare såg vad jag skrivit, kollade han på mig med en ond blick och jag kunde inget annat än skratta.
Zayn började kittla mig och jag skrattade högre och högre. Tillsist vaknade Louis.
-Här försöker man sova och ni väcker en! Sa han trött.
-Här försöker man ha kul med någon som inte somnar klockan 11 varje kväll och du förstör, vill du vara med och spela kort? Sa Zayn och vi alla tre skrattade.

Klockan var runt halv 1, jag ringde hem och frågade om någon kunde hämta mig då jag visste att det var ganska långt hem. 10 minuter senare stod pappa utanför huset med bilen.

-Kan jag få era nummer förresten? Frågade jag Zayn och Louis eftersom de var de enda som var vakna.
-Visst, ska vi skriva in de? 
Jag nickade och gav min mobil till dem.
-Vi skickar ett sms till dig så får du våra nummer.
-Okej, måste gå nu, hejdå! Sa jag och gav de varsin kram
-Hejdå, vi ses väll igen? Frågade Louis
-Såklart, ha de bra!

Jag gick ut mot vägen och hoppade in i bilen. 
-Har ni haft det kul? frågade pappa. -Såklart, fast nu är jag trött.
______________________________________________________________________________________________
Förlåt för det kommer ut lite sent, men eftersom det är sommarlov hittar vi på annat på dagen, men det blev en lite längre del än vanligt!
Men vad tycker ni? Kommentera på!
/Angelica & Johanna