Sveriges första novellblogg om One Direction

Efter ett tag gick vi mot hotellet igen eftersom vi inte kunde sova i lägenheten för ingen utav killarna hade några grejer med sig. Det var mörkt när vi gick på gångbanan, pratade, skrattade och hade allmänt roligt. Plötsligt hörde jag någon killröst som sa,
-Sophie? 
Och den rösten tillhörde inte någon utav killarna.
_____________________________________________________________________________________
Jag vände mig hastigt om. Det var mörk ute och jag kunde se tre killar och jag kände hur hjärtat dunkade lite extra snabbt i några sekunder. Jag kollade noga och där, 20 meter ifrån mig stod tre killar som jag kände igen direkt. Det var Erik, Simon och Patrik.
-Hej! Utbrast jag och sprang fram och gav de alla varsin kram. 
-Jag trodde du var i London! Utbrast Erik och jag skrattade.
-Jag ska vara där hela sommaren egentligen, men jag är här med mina kompisar, sa jag och kollade bort mot de andra som stod kvar.
-Jaha, vad trevligt! Svarade Patrik och jag log.
-Så, vad gör ni ute såhär dags? Sa jag.
-Vi är på väg till en sjö, vi ska träffa lite kompisar där! Svarade Simon och jag nickade.
-Vill du hänga med? Du kan ta med dina vänner! Sa Erik. Jag log mot honom. Visst, en liten trevlig fest kunde vara trevligt men jag var inte helt säker på att de andra ville, plus att Paul nog inte tyckte det var en bra idé. Erik, Simon och Patrik hade förmodligen ingen aning om vem One Direction var och jag tror inte det skulle bli så lyckat.

-Ehm, tack för frågan, men jag tror vi hoppar över! Sa jag och dom nickade.
-Hur länge stannar du här?
-Tills nästa lördag tror jag, vi ses säkert fler gånger! Sa jag och de nickade.
-Hejdå, vi hörs! Sa jag och sedan gick jag tillbaka till de andra.

När vi kom tillbaka till hotellet satte vi oss alla inne i mitt och Harrys rum och bara snackade. Jag älskade sånt här. När det var jag och mina allra närmaste vänner. Vi kunde snacka om allt och jag satt och lutade mig mot Harrys axel. Han hade sin arm runt mig och jag la min hand på hans lår. Han kollade på mig och log. Jag log stort tillbaka och han la sin hand ovanpå min.
-Sophie, vilka var det som du snackade med innan? Frågade Evelina och jag kollade mot henne och Zayn som satt ihop klämda i en fåtölj.

-De var Erik, Simon och Patrik, sa jag och hon kollade frågade på mig.
-Och det är?
-Tre killar på min skola, Patrik går i min klass, sa jag och hon nickade.
-Aha! Men, vänta? Har du inte varit ihop med någon Erik? Sa hon och jag flinade.
-Jo, i tvåan! Men, det var han, sa jag och jag kom ihåg allt så väl. Det var första dagen i tvåan. Erik hade kommit från Uppsala till Stockholm och skulle börja i vår klass.

”-Du är söt, vad heter du?
-Sophie! Vad heter du?
-Erik.
-Okej.
-Ska vi bli tillsammans?
-Ja!”

Det hade varit första gången vi träffats och vi blev ihop direkt. Jag kom ihåg hur han skrek ut ”Jag och Sophie är tillsammans” och innan jag förstod vad som hände pussade han mig på kinden. Jag skrattade för mig själv och alla kollade mot mig.
-Vad är det? Frågade Niall.
-Nä inget, sa jag och log mot honom.
-Men visst var du ihop med han? Frågade Evelina och jag nickade.
-Från tvåan till början av fyran faktiskt, sa jag och alla skrattade.
-Då får Harry lyckas längre, sa Louis och puttade honom i sidan.
-Inte så svårt, sa han och kysste mig.

När klockan var halv ett la jag och Harry i dubbelsängen på vårt rum. De andra hade gått in till sina rum för att sova. Killarna skulle upp redan åtta imorgon, så det var verkligen tid att sova nu. Jag kollade mot Harry och han log. Jag lutade mig framåt och pussade han lätt på munnen och sedan la jag min hand på hans kind.
-Jag älskar dig Harry. Riktigt mycket.
-Jag älskar dig också, du vet det. Och du betyder verkligen allt för mig! Han log, och fortsatte.
-Ska jag fortsätta berätta hur mycket jag älskar dig? I så fall kommer vi aldrig somna, sa han och jag skrattade.
-Du behöver sova Harry, godnatt! Sa jag och pussade honom på näsan. Han log och jag flyttade mig närmre honom. Han la som vanligt sin arm runt mig och jag blundade.

Harrys perspektiv

Jag vaknade av alarmet på mobilen, men jag stängde av det så fort så möjligt för att inte väcka Sophie. Jag kollade på klockan som visade 07.59 och jag gäspade högt. Jag reste mig från sängen och gick med tunga steg in i duschen.

När jag var klar tog jag på mig ett par bruna chinos och en vit/beige piké tröja. Jag torkade håret och sedan smsade jag Niall. ”Vaken? Frukost time!” skrev jag och fick snabbt ett svar. ”Vi kommer!” Jag la ner mobilen i fickan och gick ut i korridoren.

Vi satt nu i bilen på väg till studion. När vi kom fram stod där några fans som vi snabbt sa hej till och sedan gick vi in. Detta var vår första egna låt som vi spelade in och alla var lite nervösa fortfarande.

Två timmar senare fick vi lite rast. Klockan var halv tolv och jag kände mig väldigt hungrig.
-Killar, kan vi inte äta något? De nickade åt mig.
-Subway? Frågade jag och de nickade igen.
-Let's go! Sa Liam.
-Vänta grabbar! Ropade Paul och vi stannade.
-Det står säker fans utanför studion! Han gick före oss och öppnade dörren lite försiktigt. Vi hörde att tjejer började skrika och Niall suckade.
-Jag som är hungrig! Vi skrattade åt honom innan Louis avbröt.
-Niall, du är inte ensam! Han log nöjt.
-Okej, jag är också hungrig instämde jag och Niall log.
-Precis!

När vi kom ut hade Paul lyckas få tjejerna stå på ena sidan utav dörren, så vi kunde komma ut därifrån. Vi sa hej och skrev några autografer innan vi bestämde oss för att gå iväg. De flesta tjejerna gick där ifrån medan vissa gick efter oss och snackade. När vi kom fram till Subway, som inte låg så långt därifrån, bad Paul tjejerna att gå på och de löd honom.
-Vi ses igen! Ropade jag till tjejerna, som snabbt vände sig om och log stort.

Vi gick in på Subway och beställde det vi ville ha sedan satte vi oss ner vid ett bord. Paul lämnade oss för en stund och vi satt där inne och snackade, ganska högt. Plötsligt kom det fram två tjejer till oss.
-Hej, kan vi får era autografer? Frågade dom tyst och vi nickade. De båda räckte fram varsitt papper som vi skickade runt.
-Vad heter du? Frågade jag tjejen med rött hår och hon log lite svagt.
-Eh, Julia, sa hon och jag log. ”To Julia, much love from Harry Styles” skrev jag och sedan skrev de andra killarna sina namn.
-Kan vi få ta en bild? Vi nickade och Louis flyttade på sig mot Liam och Julia satte sig bredvid honom.

Julias perspektiv

Jag satte mig på den lilla biten av soffan som fans kvar. Louis, Louis Tomlinson från One Direction, satt bakom mig och jag kände hans andetag i min nacke innan han lutade sig lite framåt för att synas på bilden. Han hade sin arm bakom mig och egentligen ville jag bara hoppa upp och ner utav glädje. Jag log mot kameran som min vän höll i och sedan tog hon några foto. Vi bytte plats och jag tog några kort. När vi tänkte gå där ifrån reste sig Louis upp.
-Vill ni har varsin kram? Frågade han och jag nickade glatt. Han tog ett steg mot mig och kramade om mig hårt. Jag andades in hans goda doft och viskade ”I love you” i hans öra. När han släppte taget om mig kollade han på mig. ”You are so sweet!” sa han och jag kunde inget annat än le. Jag kramade de andra killarna och sedan gick vi.
-Hejdå tjejer! Sa dom innan vi gick ut genom dörren och vi log mot dem.

-Julia? Kan du fatta? Vi träffade nyss One Direction. Det enda jag fick fram var ett stort leende och det ända som fanns i mitt huvud var Louis ord. ”You are so sweet”. Jag log stort för mig själv.
_____________________________________________________________________________________

Del 91.. you like it? Vi fick en kommentar om hur mycket tid vi egentligen lagt ner på hela novellen, och ja, vi lägger ner minst två timmar/del. Vi skriver för att vi vet att det finns folk där ute som gillar det. Så utan era kommentarer hade det inte varit lika roligt!
/Angelica & Johanna