Melissas perspektiv

Timmar senare satt vi alla i soffan. Vi tittade på en skräckfilm och jag fattade inte hur i hela världen Louis, Niall, Harry och Liam hade somnat. Jag och Zayn satt tryckta mot varandra. Eller, jag satt snarare lutad mot honom för att jag var rädd. Jag tittade mot Zayn och han log.
-Don't be scared, I'm here.
Jag log mot honom och han la sin arm runtom mig. Det kändes tusen gånger säkrare med Zayns arm runt mig. 

”Hello, wanna meet up and have a coffee?” Det var ett sms från Zayn. Det var lördag eftermiddag och jag hade varit i studion ända fram tills nu för att jobba klart med låten jag skulle börja spela in i eftermiddag. Klockan fyra skulle jag vara tillbaks i studion. Klockan var bara halv två. ”Yes, I would love to. Where? I'll wait outside the Sony Music office!” svarade jag och kollade mig runt. Jag visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Jag satte mig ner på en bänk som fanns några meter bort. ”I will be there soon, and we will find some café!” svarade Zayn efter bara en halv minut.

Zayn kom gående mot mig och jag reste mig upp.
-Hi! sa jag och Zayn log.
-Hello Melissa, how are you?
-I'm fine thanks, how are you?
-I'm fine, but tired! Zayn gav mig en snabb kram och sedan kollade han sig runt.
-Which way?
-This way, sa jag pekade åt vänster. Vad jag visste så skulle där ligga ett Waynes Coffee.

Tjugo minuter senare satt vi i varsin fåtölj med lite fika framför oss. Vi satt och snackade om allting och det förvånade mig hur lätt det var att snacka med Zayn. Jag hade alltid sett honom som den lite blyga, tysta killen, men bara på några minuter hade min uppfattning om honom ändrats. Han verkade hur snäll och glad som helst, han snackade på och jag kunde slappna av i hans närhet. Jag var inte ens nervös. Eftersom jag kommit så nära Liam var jag inte heller nervös med honom, men de andra killarna gjorde att jag blev nervös, men nu hade det släppt när det gällde Zayn.

-Are you going to release a single? Frågade Zayn och jag nickade.
-Yes thats the idea, in the start of June.
-That's soon! Sa han och jag nickade.
-I will be in the studio four o´clock today, and then early tomorrow because I'm going home on the evening.
-Are you? Frågade Zayn lite ledsamt och jag nickade.
-What a shame!
-For how long do you stay?
-Until Tuesday, I think, sa han och jag nickade.

Jag tog upp min mobil. Fem i fyra. Jag hoppade upp från stolen och Zayn kollade underligt på mig. Jag stoppade tillbaka mobilen i väskan och Zayn förstod ingenting.
-I have to be back in the studio in five minutes sa jag.
-Shit. I was supposed to be in the studio at half. Come, let's run, sa han och jag nickade. Vi lämnade kvar våra muggar, tallrikar och skedar på bordet och sprang nästintill ut från lokalen. Jag hatade verkligen att vara sen. Och Zayn som skulle varit där för 25 minuter sedan.

Zayns perspektiv

Jag hade panik. Killarna skulle undra vart jag varit och vad skulle jag säga? Liam kanske inte gillade att jag fikat med Melissa? Vi kom fram till ett kors, där jag skulle höger och Melissa vänster.
-See you, sa jag och Melissa nickade Jag gav henne en snabb kram och hon log mot mig. Hon gick snabb iväg mot sitt håll och jag mot mitt.

-Where have you been? Frågade Liam när jag kom in i studion.
-I'm sorry I'm late, what have you done? What must I do? Frågade jag och försökte förtränga Liams fråga.
-Where were you? Frågade han, som en en upprepning.
-One hundred situps, sa Harry och jag skrattade.
-Niall is in there, it's your turn after. You were lucky this time, sa Louis och jag nickade.
-Yes, probably, I was.
Min mobil vibrerade och jag tog upp den. ”Did they get angry?”. De var ett sms från Melissa. ”No, not directly, they just wondered where I had been. Did you get in time?”. Jag log lite. Melissa och jag hade ju kunnat snacka om allt och jag hade haft riktigt trevlig. Vi båda hade glömt bort tiden och jag skrattade åt hur Melissa sett ut när hon flög upp från stolen. ”Good! Yes, I'm here now, but Daniel isn't. I have to take a serious talk with him ;)”. Jag satte mig ner i soffan och log. ”Do that! We have to meet up more times, it was very nice”.
-Who do you text? Frågade Louis nyfiket och satte sig bredvid mig.
-Nobody, sa jag snabbt och låste mobilen så han inte skulle se skärmen.
-Yees, retades Louis och jag gav han en seriös blick. Niall kom ut från studion.
-Zayn, your turn, sa han och jag reste mig från soffan.

Senare på kvällen satt jag inne på mitt hotellrum och gjorde... ingenting. Jag behövde nog en kväll för mig själv. Jag tog upp min mobil och i samma sekund började det att ringa. Det var mamma.
-Hello!
-Hi, how are you?
-I'm good, but we are working hard so you get tired!
-I understand. I just wanted to hear your voice, I miss you very much!
-I miss you to mum, sa jag och log.
-We are going away now, everybody from here says Hi, see you at Wednesday!
-Say hi from me, see you!

Jag gick in på meddelande och skrev ett sms till Melissa. ”Is there time to meet up before you're leaving tomorrow?”. Efter pratstunden jag haft med henne idag så kändes det som vi blivit så bra vänner på något sätt. Jag ville gärna hinna träffa henne lite till, eller i alla fall säga hejdå.

Liams perspektiv

Det var lördagskväll och vi alla hade valt att ha en kväll för oss själv. Även om jag älskade att umgås med killarna, så behövde jag ibland en liten stund för mig själv. Mobilen började ringa och på skärmen stod Danielle.
-Hi Danielle! Utbrast jag glatt när jag svarade.
-Hello Liam, how are you? Hope I don't bothering you, it was just a log time ago we tal..
-It's okey. I have time to talk. I'm fine thanks, how are you?
-Good! I'm good thank you.
Danielle var en kompis till mig. Jag hade lärt känna henne under X-factor tiden. En snäll tjej som visste det mesta om mig. Jag visste att jag alltid kunde ringa henne, när som, men på senaste tiden hade jag inte snackat alls mycket med henne. Jag saknade henne verkligen.

45 minuter senare sa vi hejdå till varandra. Det kändes verkligen bra att ha snackat med henne. Det gjorde att jag saknade mina vänner och familj lite extra, men vi skulle åka hem på tisdag och på onsdag skulle jag få träffa alla igen. Jag lutade mig tillbaka i soffan och mobilen vibrerade. Denna gången var det Melissa.
-Hi, it's Liam.
-Liam, what are you doing? Det lät som om hon grät.
-Melissa? What is it? Are you crying? I do nothing. What has happened? Sa jag oroligt.
-I'm sorry. Have you time to meet up? I really need to talk and you're the only one..
-Yes, yes, just come over. Or, should I come to you?
-No, I'm coming, if it's okey?
-It's always okey, Melissa.
Jag la på och blev orolig. Vad hade hänt?

Lite av Zayns och Liams perspektiv, hoppas ni gillar det. Det hade varit rolig om ni kommenterade lite hur gamla ni är och vart ni bor, skulle vara roligt att veta! (Självklart behöver ni inte skriva exakt, men om ni bor i söder, norr, Stockhom, Göteborg, Malmö, Norrland.. ja ni fattar!)
Och om ni inte har något bättre för er, så kan ni gärna få skriva ett litet meddelande till mig på KIK. Heter ”Angelica1D” där (kreativt va?). Är riktigt uttråkad så nu väntar jag på minst ETT meddelande ;) Självklart svarar jag! :)