Sveriges första novellblogg om One Direction

När klockan var halv tolv mötte vi upp Liam, Harry, Zayn, Louis och Sanna. Jag gav de alla varsin kram och när jag kramade om Sanna kollade hon lite undrande på mig.
-Vad du verkar gald..
Jag skrattade lite för mig själv och insåg att jag inte skulle lyckas hålla detta hemligt så länge.
_____________________________________________________________________________________
-Vart ska vi gå? Frågade Liam och alla ryckte på axlarna.
-Ska vi gå runt i stan och riskera att bli hittade av fans eller ska vi.. okej, vi lär bli hittade i vilket fall som helst, sa Zayn och alla skrattade. 
-Vi stannar här, sa jag och de nickade mot mig och jag såg att Niall log lite mot mig och jag log tillbaka.

Vi gick in i ganska många affärer och jag och Niall hade inte direkt visat något, men det kändes jobbigt att hålla det hemligt för killarna och Sanna, eftersom det var de som vi förmodligen skulle spendera mest tid med. Jag gick bredvid Niall och även om det faktiskt kändes lite pinsamt så visste jag att jag inte skulle ångra det efteråt. Jag förstod att de andra skulle lägga märke till det ganska snabbt, men jag gillade Niall och jag ville visa världen det. Eller i alla fall de som kunde se mig just nu. Jag kollade mot honom. Hans fina ansikte och hans klarblåa ögon fick mig att le och jag kollade ner mot hans hand. Jag rörde vid hans hand lite lätt och han kollade mot mig samtidigt som han log och jag kände att hans varma hand kramade om min hand.

Jag kände på mig att både Louis och Liam kollade mot våra händer, men de sa inget. Jag var faktiskt lite nervös men samtidigt så himla glad. Att gå här. Med Niall. Hand i hand. Och med Louis, Liam, Zayn, Harry och Sanna. De som förändrat mitt liv.

-Någon som håller handen? Fick Louis ur sig efter några minuter och jag flinade lite och kände att jag rodnade lite.
Niall vände sig bakåt och han log mot honom.
-Avundsjuk? Sa han och blinkade.
-Lite.. sa han och tog snabbt tag i Harrys hand.
-Inte nu! Sa han och log stort. Niall och jag skrattade åt honom och sedan mötte jag Liams blick. Han log mot mig och jag tror han fattade. Han hade nog förstått att jag gillade Niall, väldigt mycket. Jag log tillbaka och han flinade lite mot mig. Sedan kollade jag mot Sanna och hon såg mest förvånad ut och jag skrattade lite mot henne.
-Ska vi gå och fika? Frågade Niall och alla nickade.

Vi gick in på närmsta café, där det inte fanns så mycket folk. Jag och Liam satte oss ner vid ett bord medan de andra gick för att beställa vad vi alla ville ha.
-Så, är det du och Niall? Frågade han och jag kunde inte låta bli att le.
-Ja, sa jag och han log.
-Han förtjänar verkligen en sån bra tjej som dig och du förtjänar en sån bra kille som Niall, sa han och det fick mig att le ännu mer.
-Aw, Liam du är så snäll och du ska veta vilken bra vän du är, sa jag och han log.

När de kom med allt de beställt satte de sig ner. Jag satt innerst och bredvid mig satte sig Louis och mittemot mig satte sig Niall.
-Grattis! Sa han och han kollade mot oss. Jag såg att Niall log stort och jag kunde inte låta bli att göra detsamma.
-Ni passar perfekt, sa Zayn, som satt längst ifrån oss och jag kollade mot honom och kände att alla blickar var på mig och Niall. Jag rodnade lite och visste inte vad jag skulle svara.
-Visst gör vi? Sa Niall och alla började skrattade. Jag andades ut lite. Det var inte så farligt att berätta det. Jag älskade verkligen hur killarna var mot varandra. Jag hade inte ens varit här mer än ett dygn, men jag hade redan förstått hur man skulle vara här. Man skulle vara sig själv. Man skulle skratta åt de man tycker är kul och man kan säga vad man vill. Alla älskar alla och alla är vänner. Och killarna är så gulliga mot varandra. Det fanns inget bättre än att se killarna le. Ja, visst det var Niall som var min, på riktigt. Men jag gillade dom andra också, såklart. De var mina bästavänner, även om detta bara var den andra gången jag träffade Louis, Harry och Zayn. Första gången var jag ett vanligt fan, nu var jag en av deras vänner.

Vi satt ganska länge och snackade och allt var bara så perfekt. Jag älskade detta. Jag hade inte mått såhär bra på länge.
-Vad ska vi hitta på nu?
-Kan vi inte gå till Big ben?
-Men det är så långt! Utbrast Harry och alla flinade åt honom.
-Orkar du inte gå lille du? Frågade Louis och Harry slog till han lite lätt.
-Nej, bara för jag är minst, sa han och sedan vände alla sina blickar mot Sanna.
-Okej, kanske inte... sa han och vi började skratta. Jag älskade att jag verkligen kunde vara mig själv här. Niall och Liam visste det mesta om mig, men dom gillade mig ändå. Och det gjorde mig så glad att tänka på att Niall var min.

-Vill ni två gå lite själva? Frågde Louis och flinade mot oss. Niall kollade på mig och sedan mot Louis.
-Visst, sa han och Louis log. Vi tog på våra jackor och satte våra tallrikar och glas på en bricka. Vi gick ut och stannade precis utanför dörren till caféet.
-Är det okej för dig om du är med de andra killarna? Frågade jag Sanna och hon nickade.
-Ja, det har jag inget emot, svarade hon och jag log mot henne.
-Och, grattis! Sa hon och jag kramade om henne.
-Tack, världens bästa syster!

Vi skildes åt och Niall tog tag i min hand och jag kollade mot honom och han log stort.
-Vart ska vi gå? Frågade jag.
-Big ben? Jag nickade mot honom och log.

När vi stod framför Big Ben kollade jag på Niall och jag mötte hans blick. Han log mot mig och sedan böjde han sig fram för att kyssa mig. Våra läppar möttes ännu en gång och jag blev varm inombords. Efter kyssen kramade jag om honom och log stort. Jag tog upp min mobil för att ta en bild på Big Ben och sedan tweetade jag bilden. ”In London now, with the best persons ever. I love my life!” skrev jag och tryckte på tweet. Jag vände mig mot Niall ännu en gång och han bara stod där och såg så snygg ut. Han la sin arm runt mig och drog mig intill honom. Jag kollade mot honom och han log snabbt innan våra läppar möttes igen. Det var såhär jag ville ha det. Det kändes som en dröm egentligen. En typisk kärleksdröm. Jag stod i London med världens finaste kille. Kunde detta vara sant?