Sveriges första novellblogg om One Direction

När vi stod framför Big Ben kollade jag på Niall och jag mötte hans blick. Han log mot mig och sedan böjde han sig fram för att kyssa mig. Våra läppar möttes ännu en gång och jag blev varm inombords. Efter kyssen kramade jag om honom och log stort. Jag tog upp min mobil för att ta en bild på Big Ben och sedan tweetade jag bilden. ”In London now, with the best persons ever. I love my life!” skrev jag och tryckte på tweet. Jag vände mig mot Niall ännu en gång och han bara stod där och såg så snygg ut. Han la sin arm runt mig och drog mig intill honom. Jag kollade mot honom och han log snabbt innan våra läppar möttes igen. Det var såhär jag ville ha det. Det kändes som en dröm egentligen. En typisk kärleksdröm. Jag stod i London med världens finaste kille. Kunde detta vara sant?
____________________________________________________________________________________
Nialls perspektiv

När vi stod där framför Big Ben och våra läppar möttes så hörde jag något som klickade och jag märkte att något blinkade. Jag vände mig mot det hållet jag tyckte att det kom ifrån, men nej, ingen var där. Jag tänkte inte mer på det och vi började gå lite sakta, vart visste vi inte. Vi gick där längs gatorna i London, hand i hand enda tills det började skymma och vi visste inte riktigt var vi var någonstans.
-Niall, har du någon aning om var vi är någonstans? För det har inte ja, sa Alicia och kollade mot mig. Jag såg rakt in i hennes underbart vackra ögon.

-Nej, det vet jag inte…men jag vet att du finns hos mig, du har mitt hjärta. Det är allt jag vet, sa jag och kysste henne ömt.

-Aww, vad gullig du ska vara då, sa hon och log sitt gulliga leende.

-Haha, varför inte vara lite extra gullig när man har en såhär fin tjej som man får hålla om? När jag sa det så började hon att skratta lite och det smittade av sig.
-Du är lite knas du, men hur ska vi ta oss hem?

-Det är en bra fråga det. Vi kanske ska försöka att fånga en taxi? Sa jag och kände mig som värsta geniet.
-Hur menar du med att fånga en taxi? Frågade Alicia och hon började skratta, men jag fattade inte varför.
-Ibland är du riktigt blond, gumman…men jag gillar dig ändå, väldigt mycket., svarade jag och kramade om henne samtidigt som hon fortsatte att skratta.

-Nej, det är bara det att jag såg det framför mig precis som om du skulle springa runt och fånga upp taxibilar med händerna, precis som man gör med leksaksbilar, svarade hon och skrattade ännu mer, och än en gång smittade skrattet av sig.

-Du är för rolig och väldigt konstig ibland, och det är det jag gillar med dig, sa jag och kramade om henne ganska hårt.

Alicias perspektiv

När vi kom hem till Niall var det tyst och mörkt i hela lägenheten. Jag var helt slut i benen eftersom vi hade gått så mycket idag. Jag visste inte hur långt vi hade gått, men långt var det i alla fall. Vi gick ju i några timmar.

Jag gick och hämtade Nialls dator som var inne på hans rum, sedan gick jag och satte mig i soffan i vardagsrummet. När jag hade tryckt på starta, så var jag tvungen att skriva in ett lösenord. Men jag visste ju inte vad det var.
-Niall, kan du komma och skriva in lösenordet på datorn?

-Nej, jag orkar inte…jag håller på att fixa lite saker här i köket, sa han lite drygt.
-Men Niall, snälla, söta, rara Niall…jag behöver komma in på din dator, måste kolla twitter, snälla Niall, sa jag och vände mig mot dörren till köket där Niall nu hade ställt sig.

-Det är klart du ska komma in på min dator, du ska få veta mitt lösenord också, bara för att du ska kunna låna datorn när du vill. Dina saker är mina saker, sa Niall och kramade om mig bakifrån eftersom jag satt i soffan och han stod upp bakom mig.

-Aww, vad gullig du är. Då hoppas jag på att om du gör en macka till dig så är den till mig också. Har jag rätt?

-Haha, nej du har inte rätt. Jag vill gärna äta min egen mat, men du får ta vad du vill från kylskåpet och ville du veta mitt lösenord?

-Ja, det ville jag!
-Lösenordet är ”jagsaknardigalicia”, jag ändrade det när ni åkte här ifrån första gången och har inte velat ändra det sedan dess, viskade han i mitt höra och sedan pussade han mig på kinden.
-Tack!
-Vänta lite, jag kommer snart…ska bara ut i köket och hämta något, sa han och sprang in mott köket.

När han kom tillbaka hade han lite mackor i händerna. Han la alla utom två på bordet, han tog dem i varsin hand och gav sedan den ena mackan till mig.

-Men nu tar jag ju din mat, sa jag och Niall bara log mot mig.
-Men nu bjuder jag eftersom jag är extra snäll idag.
-Du är alltid snäll, du är alltid helt underbar.

Jag loggade in på min twitter för att se vad som hade hänt, jag såg ett tweet där det stod typ ”Stay away from my Nialler or I will…” och sen en länk till en bild. Nyfiken som jag var så tryckte jag upp bilden och kollade mot Niall, som såg besviken ut.

-Förlåt, det var inte meningen att det skulle bli såhär, det var inte meningen att det skulle komma ut på internet såhär tidigt och det var inte meningen att…

-Tyst Niall, det är lugnt. Jag bryr mig inte om vad fansen tycker, för jag tror att om du är lycklig så är fansen också lyckliga. I alla fall dom flesta.
____________________________________________________________________________________
Tack för alla underbara kommentarer...fortsätt att kommentera för då blir vi mer peppade till att skriva vilket leder till en bättre uppdatering! :)
/Angelica & Johanna