Sveriges första novellblogg om One Direction

Harrys perspektiv

Jag la min ena hand på hennes bröst och kände att jag blev mer och mer upphetsad. Det började resa sig där nere på mig. Jag rörde mina höfter upp och ner samtidigt som Julia höll på att ta kalsonger. När kalsongerna var nere vid knävecken hörde jag plötsligt hur någon smällde upp dörren. Jag drog snabbt tag i täcket och tog det över oss. Blicken vände jag mot dörren och där stod Louis.

____________________________________________________________________________________
-Ehh... började jag och jag såg ett flin i Louis ansikte.
-Harry, vad sa vi?
-Skullle inte du.. eh.. sova? Frågade jag och Louis nickade.
-Jo... men jag satte mig vid datorn istället, sa Louis och jag såg hur han flinade mot mig.
-Ja, okej, men kan du gå nu? Sa jag lite irriterat. Louis bara skrattade åt mig.
-Ja, men ni kan väl... ta det lite lugnt. Jag tänkte sova...
-Ja, okej, godnatt. Gå nu, sa jag och lät sur. Varför skulle han komma just nu? Jag suckade för mig själv och Louis smällde igen dörren igen. Julia, som låg under mig, såg väldigt generad ut.
-Det var bara Louis, sa jag och log lite, men Julia verkade inte tycka det var like roligt.
-Så var vi? Sa jag och blinkade mot Julia.
-Harry, en annan dag, sa hon och jag gav henne en ledsen min.
-Men, jag lovar? Sa jag och jag trängde fram ett leende.
-Okej då, sa jag och drog upp mina kalsonger som var halvt av.

Julias perspektiv

Varför? Varför var Louis tvungen att komma in? Jag ville bara sjunka genom marken, eller bara försvinna härifrån. Jag ville aldrig mer visa mig för Louis. Detta var det värsta som kunde hända, både jag och Harry var nästan helt nakna och vi var jättenära på att göra det. Jag var verkligen redo för att göra det med Harry ikväll, det kändes bara så perfekt när det var han och jag.
Jag reste mig upp från sängen, med bara trosorna på och jag kände hur Harry stirrade på mig.
-Vad ska du? Frågade han förvånat samtidigt som han kollade intesivt på mig och bet sig i läppen.
-Hitta en tröja, jag kan ju inte sova såhär, sa jag lite smått irriterat eftersom jag var lite irriterad för vi hade blivit avbrutna.
-Men älskling, klart du kan, sa Harry och jag kunde inte låta bli att få ett litet leende på läpparna.
-Nej, jag vill ha en tröja, svarade jag bestämt och Harry svarade inte. Så jag fortsatte att titta efter en tröja.
-Kan jag låna denna? Frågade jag och höll upp tröjan Harry hade haft på sig innan. Han nickade men såg lite besviken ut. Jag drog på mig tröjan och kröp ner bredvid Harry med täcket över oss. Jag låg med ryggen mot Harry och han höll ett hårt men ändå ett mjukt grepp om mig. Jag kände hans varma andetag i nacken jag hörde hur han mumlande något men jag kunde inte riktigt höra vad. Han kysste mig mjukt i nacken och jag rös till.
-Jag älskar dig Julia, sa han och ett leende spred sig. Det kändes som jag log med hela ansiktet nu. De tre orden betydde riktigt mycket för mig och att höra de från Harry var bland det bästa som fanns.
-Jag älskar dig med, svarade jag och vände mig om så vi nu låg mot varandra och tittade in i varandras ögon. Jag såg glädjen i hans undebart gröna ögon, det var som hans ögon förtrollade hela mig.
-Jag kommer aldrig släppa dig, jag kommer aldrig lämna dig. Det lovar jag, sa han och kysste mig mjukt. Ett glädjerus for genom hela min kropp och det var hos Harry jag ville vara, resten av mitt liv.

Louis perspektiv

När jag vaknade på morgonen så log jag stort för mig själv. Jag visste inte varför. Kanske för att jag visste att Amanda sov i samma hus som mig? Det kändes lite bättre efter att vi snackat igår, men allt var fortfarande inte helt bra. Jag kollade på klockan. Halv nio visade den och jag gäspade högt och reste mig motvillig upp. Jag gick direkt in i badrummet och gick på toa.

Några minuter senare stod jag utanför som Amanda somnat i. Jag öppnade försiktigt dörren och såg att hon låg där på soffan. Ett litet leende spred sig på mina läppar och jag tvekade lite, men bestämde mig för att gå in. Jag satte mig på kanten av soffan och jag la min han över hennes. Jag kunde höra hennes andetag och jag kunde inte låta bli att luta mig över henne och ge henne en lätt puss på kinden.

Amandas perspektiv

Jag kände något mot min kind och jag vaknade upp ur mina drömmar. Jag öppnade ögonen och såg Louis sitta där.
-Godmorgon, sa han och han log stort.
-Godmorgon, sa jag och log minst lika stort. Han visste verkligen hur man väckte mig på bästa sätt.
-Ska vi gå och fixa lite frukost? Frågade Louis.
-Snart, jag är trött, sa jag och han skrattade. Han la sig ner sidan om mig och jag bara njöt av att få känna hans närhet. Det var här jag trivdes, i Louis närhet.
____________________________________________________________________________________
Verkade som ni gillade förra delen... ;) 
Ja, vi vet att Louis förstör i många noveller, men vad förväntar ni er, Larry Stylinson forever liksom ;) 
/Angelica & Johanna