Sveriges första novellblogg om One Direction

Melissas perspektiv

-Som jag sa innan, allt för dig, sa han och kramade om mig. Han la ifrån sig mobilen och släckte lampan. Han reste sig upp för att kunna lyfta upp täcket och krypa ner under det. Han tog armen om mig och jag tittade rakt in i hans ögon.
-Godnatt och sov så sött, sa han och pussade mig.
-Godnatt Liam, svarade jag och han drog mig närmre sig. 

När jag vaknade upp nästa morgon tog jag upp min mobil och gick in på twitter. Den första tweeten jag såg var ”Liam and Melissa igår på stranden” och en länk till bilden. Jag klickade upp bilden och ja, det var ju jag och Liam. En sida inom mig blev glad, för vi båda såg så glada ut, men en den andra sidan blev rädd. Jag och Liam hade inte gjort vår förhållande så öppet innan och nu var jag rädd för fansens reaktioner. Jag klickade mig tillbaka till fler tweets och läste några av dem. ”Liam och Melissas förhållande är bara ett PR-trick”. ”Melissa är en bitch, hon dejtar Liam bara för att få fler fans.” ”@MelissaFalk du förtjänar inte Liam, ingen gillar dig eller din låt, lämna honom ifred!”. ”@MelissaFalk JAG HATAR DIG!!!!!!!!!” Jag kände hur en tår var på väg ner för kinden. Jag ville inte gråta, men vad förväntade man sig av en ung tjej som läser sånt? Jag visste det. Fan fan fan. Varför åkte vi dit? Varför hindrade inte Liam dem från att fota? Varför? ”@MelissaFalk Snälla, ta inte åt dig av taskiga twets, du är söt och du verkar verkar snäll. Älskar din låt!”. Det var den enda tweeten som faktiskt gjorde mig lite glad. ”Jag kan läsa era tweets och det gör mig ledsen när ni skriver taskiga saker. Ni känner inte mig, så varför hata? Snälla, låt mig va.” skrev jag som en ny tweet, men jag var inte säker på om jag vågade skicka den. Jag tvekade ett tag, men gjorde det sen. Jag gick upp från sängen och in till gästrummet där Vanessa sov. Hon hade fortfarande inte vaknat, vilket Liam inte heller hade gjort. Jag gick till köket för att fixa lite frukost, som en överraskning, men det enda jag tänkte på var bilderna och tweetsen. De hade kanske rätt? Jag förtjänade kanske inte Liam, inte alls.

-Godmorgon vackra du, sa Liam när jag hörde at han kom in i köket. Jag vände mig om och log mot honom. Han fick mig alltid att le.
-Godmorgon, sa jag och vi möttes i en kyss.
-Sover Vanessa?
-Tror det, men jag har fixat lite frukost, så vi kan ju vänta tills Van.... godmorgon Vanessa, sa jag. Vanessa kom gående mot köket och hon var tydligen vaken, även om det såg ut som hon hade huvudet kvar i kudden. Liam vände sig om och flinade lite.
-Godmorgon, sa han och Vanessa skrattade.
-Godmorgon, jag hörde att ni var vakna, så jag fick upp.
-Bra idé! Nu äter vi frukost!

Vi satt och åt under tystnad. Jag ville egentligen berätta om bilderna nu när det bara var Vanessa och Liam här.
-Eh.. jo, Liam.., började jag men slutade igen.
-Vad? Sa han och drack en klunk jucie.
-Nej, det var inget, sa jag snabbt och ångrade att jag ens börjat. Dumt av mig.
-Jo, det var det. Berätta nu.
-Nej, inget, sa jag och log.
-Men vad ska vi hitta på idag? Fortsatte jag för att byta samtalsämne.
-Jag har ingen aning, vad vill ni göra? Jag och killarna ska på en intervju här i London vid fem, men innan dess hinner vi hitta på mycket! Några idéer?
Både jag och Vanessa skakade på huvudet.
-Eller vänta, jag har kanske en idé, sa jag snabbt. Både Liam och Vanessa vände snabbt sina ansikten mot mig.
-Vad har du nu för idé? Frågade Vanessa.
-Ehm, kan vi inte bara stanna här inne idag? Jag orkar inte göra något precis, sa jag och tittade ner på min macka. Det var ju delvis sant att jag inte orkade göra något, att jag inte orkade gå ut. Jag orkade ju inte gå ut, eller jag vågade inte för jag var rädd för att få höra någon taskig kommentar.
-Men snälla Melissa, det är ju fint väder idag också, vi kan väl inte sitta inne hela dagen? Sa Liam och tittade menande på mig.
-Men jag vill inte gå ut, sa jag bestämt och la armarna i kors.
-Melissa snälla, sa Vanessa och tittade också på mig. Jag skakade snabbt på huvudet.
-Har det hänt något? Frågade Liam och kramade om mig, än en gång skakade jag på huvudet. Men tankarna på tweetsen kom tillbaka och jag kände att mina ögon började vattnas lite, men jag drog det tillbaka. Jag ville inte visa mig svag inför Liam, jag ville inte att han skulle få reda på vad som hänt. Fast jag kunde inte hålla det inne, en tår rann ner och jag snyftade till. Liam vände hastigt blicken mot mig.

-Melissa, vad har hänt? Frågade Liam oroligt samtidigt som han kramade om mig, Vanessa satt sig ner sidan om mig och tittade oroligt på mig.
-Allt, svarade jag snabbt.
-Bilder finns överallt, fansen hatar mig mest av allt. Det är kanske bäst att jag åker hem igen och aldrig träffar dig igen Liam för jag får inte vara med dig för fansen, sa jag och Liam kramade om mig hårdare.
-Lyssna inte på vad fansen säger, jag vet att det kan vara hårt men jag vill inte förlora dig på grund av fansen. Då förlorar jag hellre dem, för du betyder allt för mig, sa han och pussade mig på hjässan.
-Och om de är riktigt fans så kommer jag inte förlora dom heller. 

Yessss vi vet att uppdateringen är SÄMST men ni måste förstå att vi har ett liv utanför denna bloggen. Sommarlovet börjar lida mot sitt slut och vi vill inte sitta vid datorn all day.
Det kommer delar när det kommer och vi uppskattar era kommentarer. Ni är bäst!