Sveriges första novellblogg om One Direction

Amandas perspektiv

Tio minuter senare hade vi fortfarande inte lugnat oss. Vi gjorde några små glädje danser då och då. Jag stod framför soffan och dansade lite smått. Plötsligt öppnades dörren och jag mötte Louis blick. Jag ville bara sjunka igenom marken. Det var andra dagen jag träffade honom och jag lyckades skämma ut mig, totalt. Julia och Johanna var inte några stöttande personer i detta läge. Dom började skratta som aldrig förr och killarna gjorde det samma. Där satt jag mitt på golvet och var röd som en tomat. Det var ju inte riktigt vad jag tänkt mig.

_____________________________________________________________________________________
Jag visste inte riktigt om jag skulle skratta med, eller bara sitta där och skämmas, så jag gjorde lite av båda delarna. Harry, Zayn och Niall hade tagit plats i den gråa, ganska slitna soffan. Louis kom fram mot mig, sträckte fram sin hand och log mot mig. Jag tog tag i hans mjuka, varma hand och han tog ett stadigt grepp om min hand och drog upp mig. Jag log mot honom och han log tillbaka, samtidigt som han blinkade med sitt högra öga.
-Jag gillade din lilla dans, sa Louis när han hade hjälpt mig upp. Jag tittade ner i golvet och kände att jag började bli lite röd om kinderna igen, men jag kunde inte låta bli att le. Louis böjde sig ner och vred på sitt huvud så han kunde se mitt ansikte, han räckte ut tungan och jag brast ut i skratt. Jag vek mig av skratt och slog mitt huvud i Louis. Jag reste mig snabbt upp och höll min hand för min panna eftersom det gjorde ont. Louis reste sig också snabbt upp och tittade lite oroligt på mig.
-Hur gick det? Frågade han oroligt samtidigt som han tog sig för sin panna. Det gjorde nog ont på honom också.
-Det gick bra, svarade jag med ett leende på läpparna.
-Är du säker? Ska jag blåsa? Frågade Louis och jag skrattade till.
-Nej, det behövs inte…jag mår bra, sa jag och Louis log stort.
-Okej, vad bra, svarade Louis och kramade om mig. Han hade gjort det förut, men ändå. Det kändes som om jag svävade på moln. Hans armar, runt mig. Kunde det bli bättre? Han hade kvar sin arm runt om mig och vi kollade mot Harry, Niall, Julia, Zayn, Johanna och Liam som satt i soffan. Jag mötte Liams blick och han log sitt gulliga leende mot mig. Det jag tänkte på först var hur lycklig Danielle var. Fina Liam som satt där och såg så fin ut. Paul kom in i rummet ännu en gång och han log mot oss alla.
-Killar, dags att gå tillbaka till studion! Killarna hade inte så mycket att säga till om, så dom gjorde som Paul sa. De kramade om oss lite snabbt och sedan gick de in i studion. Paul stod kvar och han kollade på oss.
-Killarna kommer nog inte ha så mycket tid förrän ikväll, men jag kan ju be dom höra av sig, sa Paul och vi nickade.
-Ni får ta en annan väg ut, det står nog en hel del fans där utanför, fortsatte Paul och han började gå mot en annan dörr. Inne i rummet fanns tre dörrar, som alla ledde till olika ställen. En till studion och två dörrar som ledde till olika utgångar. Vi följde efter Paul och efter några minuter sa vi även hejdå till honom.
-Kan vi inte gå och ta en fika? Frågade Julia och jag nickade.
-Espresso house? Sa Johanna. Jag och Julia nickade mot henne och vi letade upp närmsta Espresso house.

När vi satt där inne satt vi och snackade om allt möjligt, samtidigt som vi alla åt varsin kladdkaka, med varm choklad. Även om det var mitt i sommaren, så drack vi det. Det gjorde vi alltid när vi var där, det var en sån sak som var typiskt för oss tre. Plötsligt hörde vi hur tre andra tjejer satt och snacka om One Direction. Jag, Johanna och Julia blev tysta och började lyssna på dom istället.
-Asså, åh, kan inte fatta att vi fick träffa dom! Sa tjejen som hade blont, ganska kort hår. På sig hade hon ett par svarta shorts och ett rosa linne.
-Och, jag fick en bild med Harry! Fortsatte tjejen som hade ljusbrunt, långt, lockigt hår. Nästan samma hårfärg som Harry, men inte lika lockigt.
-Han är min, sa Julia tyst för sig själv. Jag och Johanna brast ut i skratt och sedan började den tredje tjejen snacka om Niall.
-Han kollade mot mig och log! Tjejen som sa det var gaska lång och smal. Hon hade brunt hår som var uppsatt i en hög hästsvans.
-Han är min. Det var Johanna som sa det denna gång och jag log för mig själv.
-Om dom bara visste vad vi varit med om, sa jag och Julia log.
-Exakt! Svarade Julia och vi fortsatte att snacka.

När klockan var fem hade vi suttit på Espresso house tillräckligt länge. När vi väl bestämde oss för att gå fick jag ett sms.
-Vänta, sa jag och tog upp min mobil. ”Hej, vi är klara i studion nu, men det står många fans utanför, så vi tänkte gå ut lite... kom bort till studion, så kan vi träffas lite ändå! :) x” stod det i meddelandet från Louis.
-Tjejer, vi går till studion, killarna skulle gå ut och träffa lite fans!
-Okej!

När vi kom till studion var där inte så jättemånga fans. Vi ställde oss lite bakom, men vi kunde ändå se när killarna kom ut. De såg så glada ut. De skrev autografer, tog foto och snackade med alla fansen. Jag mötte Louis blick och han log lite extra stort. Hans leende smittade av sig och några sekunder senare kände jag att det var mer än bara Louis som kollade mot mig.
_____________________________________________________________________________________
Vad ni blev duktiga på att kommentera helt plötsligt, we like that!
Förresten, det är riktigt kul när man loggar in på mejlen och får se att är finns mejl att läsa från läsare. Det börjar komma in fler och fler, många frågar om tips, och vissa skickar in tips till vår novell, riktigt kul att ni lägger ner tid till det :) Vi svarar på alla mejl såklart!

Vi tänkte passa på att göra vår fina vän Sofia glad, genom att länka till hennes nystartade novell, check it out      --> heeeere! Än sålänge två delar, så ni hinner läsa ikapp! 

Sen, en sista sak, till er som skriver att vi är underbara, att ni älskar oss och att vi borde göra en bok av novellerna osv, TACK! Många kommentarer som fått mig att le idag, tack bästa ni! :D
/Angelica & Johanna