Sveriges första novellblogg om One Direction

Louis perspektiv

-Louis, alla fans blänger på mig, sa Amanda lite tyst och jag la min arm om henne ännu en gång.
-Du? Försök att inte bry dig, snälla. Jag gillar dig.
Hon tittade upp och våra blickar möttes. Hennes blå ögon glänste av solen och hennes bruna hår blåste lätt utav vinden.
-Jag gillar dig också, sa hon.
_____________________________________________________________________________________
Harrys perspektiv

Jag och Julia hade fått en lite stund för oss själv då Louis och Amanda var ute och åt lunch, Niall och Johanna hade gått ut dom också och Zayn och Liam hade gått ut för att träffa lite fans. Jag och Julia var inte speciellt hungriga, så vi bestämde oss för att stanna inne och snacka lite. Jag visste inte varför, men jag blev lite nervös. Vi satt där och snackade lite och allt kändes så himla bra.
-Du? Sa jag lite försiktigt och Julia nickade.
-Ja?
-Skulle du vilja.. ehh... gå ut och äta middag med mig ikväll? Frågade jag lite nervös. Eller, mer än lite.
-Asså, Harry, jag vet inte...
Inom mig ville jag bara sjunka genom marken. Jag kunde ju inte hjälpa att jag gillade henne. Men varför hade jag ens frågat? Hon gillade såklart inte mig.
-Förlåt, jag bara...
-Nej, Harry, det är lugnt, sa hon och log mot mig. Jag ville fortfarande sjunka genom marken. Jag kände mig lite ledsen. För jag skulle mer än gärna vilja spendera en kväll med Julia, ensam. Jag hade fallit för henne, direkt, men tydligen gillade hon mig inte. Jag reste på mig.
-Eh, jag ska bara gå på toa, sa jag tyst och gick där ifrån. Jag suckade för mig själv och kollade mig själv i spegeln inne på toaletten. Jag skulle aldrig kunna släppa detta.

Julias perspektiv


Jag kände mig som världens dummaste tjej. Hade jag nyss sagt nej till en middag med Harry? Med Harry Styles? Världens snyggaste kille? Vad var det med mig? Vilken tjej som helst skulle gjort allt för att få ens träffa honom och här satt jag. Han hade nyss frågat om jag ville äta middag med honom, och jag tackade nej? Men, samtidigt gjorde jag det för en anledning. Jag gillade ju honom, riktigt mycket. Inte bara för han var en känd kille som alla tjejer ville ha, men för att han var Harry Styles. Den snälla, fina och roliga killen. Han var precis min typ. Jag var kär i honom, på riktigt. Nej, varför hade jag sagt nej? Det kändes lite som jag gjort honom ledsen, och det var ju det sista jag ville. Tänk om han nu trodde att jag inte gillade honom?

Dagen rullade på, men jag kände på mig att jag och Harry höll lite avstånd. Jag började snacka väldigt mycket med Zayn, som jag knappt snackat med innan. Han var verkligen hur trevlig som helst, väldigt lätt att snacka med. Jag hade alltid trott att han var svårast att snacka med, men när han väl börjat snacka var det inte så att han slutade direkt. Under tiden killarna var i studion kände jag mig lite deppig, vilket Johanna och Julia såklart märkte.
-Vad är det Julia? Frågade Amanda.
-Nej, inget... sa jag tyst.
-Jo, klart det är! Sa Johanna och jag log lite mot henne.
-Harry frågade mig innan om jag ville äta middag med honom ikväll...
-Han vadå? Utbrast Amanda och jag skrattade lite åt henne.
-Ja, du hörde rätt, sa jag.
-Och, vad mer? Varför är du ledsen?
-Jag sa nej.
-Varför i hela fridens namn sa du nej? Utbrast Johanna och Amanda samtidigt. Jag ryckte på axlarna. Jag visste ju inte ens själv.
-Alltså, jag vet inte...
-Men, Julia, kom igen, du vet att han gillar dig...
-Är ni säkra? Sa jag lite orolig.
-Ja, såklart han gillar dig! Sa Amanda och la sin arm runtom mig.
-Och du gillar han, ellerhur? Sa Johanna och jag nickade, samtidigt som jag skrattade.
-Men, han kanske inte tror det nu?... Han blev typ ledsen när jag sa nej, sa jag. Det gjorde nästan ont i mig att säga det. Jag tyckte synd om honom. Det var ju inte direkt meningen att göra honom ledsen. Jag visste ju inte ens själv varför jag sagt nej. Plötsligt kom killarna ut från studion och jag blev nervös. Vad skulle jag göra?
-Julia, snacka med honom, sa Amanda och puttade lite lätt på mig.
-Nej, sa jag bestämt.
-Julia, nu! Sa Johanna och jag skakade på huvudet.
-Tjejer, vi fick en liten paus, ska vi spela lite Fifa? Frågade Zayn och vi alla tre suckade.
-Nej, snälla! Sa jag och mötte Harrys blick. Jag kollade snabbt ner i golvet. Louis, Liam och Niall hade mosat ner sig i soffan bredvid mig och Amanda och det blev lite väl trångt. Amanda reste sig upp, men Louis drog snabbt ner henne i hans knä.
-Vad vill ni hitta på då? Frågade Louis.
-Vi kan typ... eh...

Ingen kom på något att göra, så det hela slutade med att vi spelade Fifa, igen. Jag tror att alla märkte att det var något som inte stod rätt till mellan mig och Harry. Jag klarade inte av att ha det såhär, men vad skulle jag göra?
-Harry? Sa jag lite tyst. Jag som trodde att alla varit så inne i spelet. Alla vände sina blickar mot mig och jag kände hur röd jag blev i ansiktet.
-Ja? Sa han och log mot mig.
-Kom, jag behöver snacka, sa jag snabbt och reste mig från soffan. Harry gjorde detsamma och vi gick iväg lite. Massa känslor for genom kroppen. Vad skulle jag säga?
_____________________________________________________________________________________
Vad tror ni Julia ska säga till honom? Lite dumt av henne att säga nej från första början, eller?
Så himla kul med massa kommentarer och till dig som sa att du inte var en Directioner, men att du ändå är fast - SÅNT GILLAR VI!
Vi slog även besöksrekod igår! Wohooo! :)
Och, en sak till - Imorgon ska Johanna åka till malmö och gå på audition för X-factor, önska henna lycka till!
/Angelica & Johanna

Vill ni göra oss glada? Rösta på oss i 'blog awards' HÄR ,genom att kommentera 'Jag röstar på onedirectionnovell.blogg.se' eller liknande. Tack till alla som röstat so far!
Vi tävlar i kategorin 'bästa novellblogg' och vi tävlar endast mot JB-noveller. Hade varit kul att vinna över dom. 1D POWER! Så himla snällt av alla som röstat. PUSS
här trycker ni för att komma till inlägget, där ni kan rösta.
(sista dagen imorgon tror jag!!)