Sveriges första novellblogg om One Direction

Alicias perspektiv

-Men du, jag måste gå nu. Vi håller på att plugga, men jag kommer hem ikväll, fast jag vet inte hur jag ska komma hem. Jag älskar dig, sa jag och log.

-Jag kan hämta er om jag får adressen och jag älskar dig med.

-Jag ringer dig när vi ska hem så får du adressen då, puss och hej.

-Puss på dig med, svarade Niall och jag la på.
_____________________________________________________________________________________
Vi fortsatte eftermiddagen med mycket skratt och musik på ganska hög volym. Emellanåt kände jag mig lite nervös och lite rädd. Jag visste ju inte riktigt om Jane och Ella verkligen ville vara våra vänner eller dom ville utnyttja dom, men på sätt och vis kändes det inte så. Dom hade bjudit hem oss till dom idag, och inte bett om att få komma hem till oss. Men, jag visste att dom var stora fan av killarna. One thing började spelas och alla reste på sig och dansade runt. Tankar jag haft för fem minuter sedan var som bortblåsta. Jag log lite för mig själv. Jane och Ella var riktiga vänner. Detta var en bra start på livet i Lonon.

När klockan slog halv sju hade vi alla faktiskt pluggat klart, även om vi skrattat mer än att plugga.
-Sanna, jag ringer Niall nu då, sa jag och hon nickade. Jag fick en underlig blick av Ella.
-Vad? Sa jag lite frågande och hon log mot mig.
-Fattar du hur coolt det där låter? Sa hon och jag skrattade.
-Men, vad ska jag säga?
-Nej, du har rätt, men ändå...
Jag slog in Nialls nummer, som fastnat efter första gången jag sett det, och ringde honom.
-Hej babe, sa han och bara av att höra hans röst log jag.
-Hej! Har du tid att hämta oss nu?
-Asså, jag, Liam och Harry spelar TV spel, men asså..
-Jaha, men då får vi väl gå, sa jag.
-Nej! Haha, jag kommer så snabbt så möjligt, vad är adressen?
-Jag har ingen aning, vänta!
Jag gick in i köket där Sanna, Jane och Ella satt.
-Vad är er adress? Frågade jag och Ella sa de så snabbt att jag inte hann med.
Jag sträckte fram min mobil till henne och hon kollade förvånande på mig.
-Va?
-Men säg det till Niall bara! Hon tog tag i mobilen med lite darrande fingrar och jag flinade åt henne. Hon sa adressen snabbt och sedan gav hon mig mobilen igen.
-Okej, jag är där om 10 minuter, sa Niall.
-Tack, sa jag och log, även om han inte kunde se det. Jag stängde av samtalet och mötte Ellas blick.

-Varför gjorde du sådär? Jag skakade och nu tror ju Niall att jag är en konstig människa? Jag skrattade åt henne.
-Men vänta.. jag snacka med Niall. Okej, tack, sa hon och slängde sig över mig. Jag och Sanna skrattade lite åt henne medan Jane och Ella hoppade runt och log som två stora fån.
-Kan du lova oss en sak? Frågade Jane.
-Vad? Sa jag samtidigt som jag började ta på min skor och min jacka.
-Att vi kommer få träffa killarna, en dag? Jag log mot dom.
-Ja, vi lovar! Sa jag och la min arm runt Sanna. Jane och Ella log stort mot oss och sa tack minst tjugo gånger innan det var dags för oss att gå.

När vi var hemma skulle killarna precis äta, men både jag och Sanna tyckte vi kunde få se lägenheten innan det var dags att äta, men killarna vägrade.
-Nej, ni får se den imorgon efter skolan, sa Liam och vi båda gav han en sur min. Jag tog upp min mobil och kollade upp vilken tid vi slutade imorgon. Halv tre visade schemat och jag visste att Sanna slutade nästan samma tid.
-Vi är hemma vid tre imorgon, så lova oss att visa lägenheten då?
-Vi lovar! Sa dom alla samtidigt samtidigt som dom flinade åt mig. Jag nickade nöjt åt dom och sedan satte vi oss ner för att äta.

Nästa dag vaknade jag upp lite väl sent. Klockan visade 7.47 och bussen gick om tolv minuter. Sån tur var så hade jag sovit inne hos Niall och jag väckte honom snabbt.
-Niall? Jag skakade på honom och han mumlade till och drog täcket över sig. Jag skakade om honom lite och till sist fick jag liv i honom.
-Kan du skjutsa mig till skolan senare? Jag vaknade precis och jag kommer aldrig hinna med bussen! Sa jag lite panik slaget samtidigt som jag började rota runt i min väska för att hitta något jag kunde ha på mig.
-Mm, sa han och jag gick fram till sängen, gav honom en snabb puss i pannan och då vaknade han.
-Jasså, det är det enda? Sa han lite ledsamt och jag stanna till i dörröppningen.
-Du får fler pussar sen, sa jag och han log.

När klockan var tjugo över kom vi iväg. Sanna, som sovit hos Liam under natten hade kommit upp i tid och hon hade hunnit med bussen.
-Niall, snälla, jag kommer komma för sent och jag ville verklige..
-Ja, jag vet, sa han lite surt.
-Förlåt, sa jag utan att få något svar.

När klockan var 8.29 var vi framme. Jag tog min väska, lutade mig mot Niall och gav han en snabb puss innan jag hoppade ur bilen.
-Hejdå, och tack så mycket, sa jag och smällde igen dörren. Jag gick med snabba steg in i skolan och mot mitt skåp. Det var tomt överallt och jag insåg att jag skulle komma för sent. Bra jobbat! Såhär tredje dagen i skolan kommer jag för sent. Jag kom fram till mitt skåp och började leta igenom mina fickor, men min nyckel hittade jag inte. Ännu mer bra jobbat. Jag suckade högt för mig själv och gick mot klassrummet men min tunga väska och inga böcker. Jag kände på mig att denna dagen inte var någon direkt bra dag.
_____________________________________________________________________________________