Sveriges första novellblogg om One Direction

Melissas perspektiv

-Förresten, Liam har snackat om dig, väldigt mycket. Han tycker du är väldigt söt och snäll. Han snackar om dig hela tiden oc..
-Louis! Utbrast Liam och såg lite besvärad ut.
Jag, Harry, Zayn, Niall och Louis flinade åt honom och Liam skakade på huvudet.
-Vad? Hon är snäll, sa han lite oskyldigt och jag kände hur Harry närmade sig mitt huvud.
-Han har sagt mer än så. Jag ska berätta någon dag, viskade han i mitt öra. 

Liams perspektiv

Vi jobbade i studion hela dagen utan några längre raster. Vi hade varit ute på en balkong för att vinka till lite fans några få gånger. Klockan började närma sig halv sex och vi alla var trötta.
-Killar, ni har jobbat på bra idag, så ni får sluta nu då, sa Carl.
-Jaaaaaaaaaa, utbrast Louis och vi skrattade åt honom.
-Men, killar? Alice frågade om vi skulle äta middag tillsammans någonstans ikväll? Ni, jag, Alice och Daniel.
-Låter trevligt, sa jag och nickade.
-Ja, vart?
-Vi träffas i lobbyn på er hotell om en timme, så bestämmer vi då, sa han och vi nickade.
-Bra!

Inne på hotellrummet satte jag mig i sängen med min dator. Jag loggade in på twitter och skrev en tweet. ”Hej alla, tack alla svenska fans för att ni finns för oss! Trevligt att se er idag! :)” skrev jag och sedan klickade jag mig in på Melissas profil. Hon hade skrivit en tweet för bara några minuter sedan. ”Hårt arbete i studion idag, men det är kuuul!” jag log för mig själv och kom på att jag inte smsat henne på hela dagen. Det var ovanligt, jag brukade skicka iväg minst ett sms till henne under dagarna. Jag tyckte verkligen om henne... fast, på vilket sätt? Jag visste inte ens själv. Hon var så himla snäll och hon betedde sig normalt. Som en vän man känt hela livet och det var nog det som gjorde att jag tyckte så mycket om henne. Vi kunde snacka om bokstavligen allt och hon var en vän jag var rädd om. Hon var otroligt söt. Hennes mellanlånga, ljusbruna hår var alltid lika fint borstat eller uppsatt i en tofs. Hennes blåa, fina ögon fick mig att gilla henne ännu mer. Jag visste inte om jag gillade henne på det sättet. En sån vän som henne var svår att hitta och jag var nog ganska rädd att förlora henne och vänskapen. För mig betydde det mycket. Jag hade vänner, det var inte det, men många jag träffade nu, efter vi blivit kända, utnyttjade mig. De försökte komma närma oss för att själv få mer uppmärksamhet. Melissa hade aldrig frågat efter något. Inte ens om jag kunde följa henne på twitter, eller länka hennes cover igen, eller hjälpa henne att få fler följare på twitter. Det uppskattade jag på något sätt. Inte för jag skulle ha något emot det, men det kändes verkligen som hon ville vara vän med mig på grund av att jag var Liam Payne, en vanlig kille från England, inte en kille i ett känt pojkband. Jag startade hennes cover på min iPod och log för mig själv. Jag älskade verkligen hennes cover och jag bestämde mig för att länka den på twitter en gång till. ”Ni borde verkligen lyssna på Melissas cover, hon är fantastisk!” skrev jag och klistrade in länken till covern. Jag satte datorn i sängen, skruvade upp volymen lite och gick på toa. 

Klockan var 18.29 när jag gick ut från mitt hotell rum för att gå ner till lobbyn där vi skulle möta upp Alice, Carl och Daniel. De andra killarna kunde jag inte se, så jag gick in i hissen själv och åkte ner till lobbyn. Jag såg att Carl, Daniel och Alice redan stod där.
-Hej! Sa jag glatt och de kollade mot mitt håll.
-Hej! Kommer de andra?
-Jag trodde jag var sen, så jag väntade inte eller något, men dom är nog här snart.
Jag slängde en blick utåt och såg att där stod några få fans.
-Kan inte jag bara gå ut och hälsa på fansen? De är bara några stycken...
-Jo, gör du så, sa Alice uppmanande och jag log.

När jag kom tillbaka insåg jag att de andra killarna också kommit, och Melissa stod där vid Harry och snackade med honom. Jag sprack upp i ett leende.
-Melissa? Är du här? Sa jag förvånat och log.
-Nej, hon är på sitt hotellrum, sa Louis ironiskt och jag skrattade.
-Hej Melissa! Sa jag och kramade om henne. Hon besvarade min kram och log mot mig när jag släppte taget om henne.
-Hej!
-Ska du med oss och äta? Sa jag glatt och Melissa nickade.
-Ja, Alice bjöd in mig! Jag hoppas det är oke...
-Ja, såklart, sa jag innan hon avslutat meningen.
-Så, ska vi gå då? Vi vet en restaurang! Sa Carl och vi nickade.

Melissas perspektiv

Inne på restaurangen satt jag mellan Carl och Liam. Vi alla snackade och hade riktigt trevligt. Jag sneglade lite åt Carls håll när han tog upp sin plånbok för att göra något. På insidan satt ett litet foto och jag reagerade direkt. Nyfiken som jag var så frågade jag honom.
-Vem är det på bilden?
-Det är mina barn och deras kusin, sa han och log. Jag fäste blicken i kortet och funderade.

Hmm.. vad tror ni händer? Vi uppskattar ALLA era kommentarer och det är alltid lika roliga att logga in och se att det finns nya kommentarer att godkänna! Någon undrade om vi inte skulle kunna berätta mer om oss, skulle ni vilja det? I så fall, hur? Ska vi ha en frågestund där ni kan ställa frågor?