Sveriges första novellblogg om One Direction

Melissas perspektiv

Timmar senare satt vi alla i soffan. Vi tittade på en skräckfilm och jag fattade inte hur i hela världen Louis, Niall, Harry och Liam hade somnat. Jag och Zayn satt tryckta mot varandra. Eller, jag satt snarare lutad mot honom för att jag var rädd. Jag tittade mot Zayn och han log.
-Var inte rädd, jag finns här.
Jag log mot honom och han la sin arm runtom mig. Det kändes tusen gånger säkrare med Zayns arm runt mig. 

”Hejsan, lust att träffas och ta en fika?” Det var ett sms från Zayn. Det var lördag eftermiddag och jag hade varit i studion ända fram tills nu för att jobba klart med låten jag skulle börja spela in i eftermiddag. Klockan fyra skulle jag vara tillbaks i studion. Klockan var bara halv två. ”Ja, gärna. Vart? Jag väntar utanför Sony Music kontoret” svarade jag och kollade mig runt. Jag visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Jag satte mig ner på en bänk som fanns några meter bort. ”Jag kommer dit, så får vi hitta något!” svarade Zayn efter bara en halv minut.

Zayn kom gående mot mig och jag reste mig upp.
-Hej! sa jag och Zayn log.
-Hej Melissa. Hur är det?
-Bra, hur är det själv?
-Bra, fast jag är trött! Zayn gav mig en snabb kram och sedan kollade han sig runt.
-Vilket håll?
-Ditåt, sa jag pekade åt vänster. Vad jag visste så skulle där ligga ett Waynes Coffee.

Tjugo minuter senare satt vi i varsin fåtölj med lite fika framför oss. Vi satt och snackade om allting och det förvånade mig hur lätt det var att snacka med Zayn. Jag hade alltid sett honom som den lite blyga, tysta killen, men bara på några minuter hade min uppfattning om honom ändrats. Han verkade hur snäll och glad som helst, han snackade på och jag kunde slappna av i hans närhet. Jag var inte ens nervös. Eftersom jag kommit så nära Liam var jag inte heller nervös med honom, men de andra killarna gjorde att jag blev nervös, men nu hade det släppt när det gällde Zayn.

-Ska du släppa en singel? Frågade Zayn och jag nickade.
-Det är de som är tanken, i början av juni.
-Det är ju snart! Sa han och jag nickade.
-Jag ska vara i studion klockan fyra idag, och sedan tidigt imorgon, jag åker ju hem på kvällen.
-Gör du? Frågade Zayn lit ledsamt och jag nickade.
-Åh, vad synd!
-Hur länge stannar ni?
-Till tisdag blir det nog, sa han och jag nickade.

Jag tog upp min mobil. Fem i fyra. Jag hoppade upp från stolen och Zayn kollade underligt på mig. Jag stoppade tillbaka mobilen i väskan och Zayn förstod ingenting.
-Jag måste vara tillbaka i studion om fem minuter, sa jag.
-Shit. Jag skulle vara i studion halv. Kom, vi springer, sa han och jag nickade. Vi lämnade kvar våra muggar, tallrikar och skedar på bordet och sprang nästintill ut från lokalen. Jag hatade verkligen att vara sen. Och Zayn som skulle varit där för 25 minuter sedan.

Zayns perspektiv

Jag hade panik. Killarna skulle undra vart jag varit och vad skulle jag säga? Liam kanske inte gillade att ajg fikat med Melissa? Vi kom fram till ett kors, där jag skulle höger och Melissa vänster.
-Vi ses, sa jag och Melissa nickade Jag gav henne en snabb kram och hon log mot mig. Hon gick snabb iväg mot sitt håll och jag mot mitt.

-Var har du varit? Frågade Liam när jag kom in i studion.
-Förlåt att jag är sen. Vad har ni gjort? Vad måste jag göra? Frågade jag och försökte förtränga Liams fråga.
-Vart var du? Frågade han, som en en upprepning.
-Hundra situps, sa Harry och jag skrattade.
-Niall är där inne, det är din tur sen, du hade tur denna gången, sa Louis och jag nickade.
-Ja, det hade jag förmodligen.
Min mobil vibrerade och jag tog upp den. ”Blev dom arga?”. De var ett sms från Melissa. ”Nej, inte direkt, de undrade bara vart jag varit! Hann du i tid?”. Jag log lite. Melissa och jag hade ju kunnat snacka om allt och jag hade haft riktigt trevlig. Vi båda hade glömt bort tiden och jag skrattade åt hur Melissa sett ut när hon flög upp från stolen. ”Ah, vad bra. Ja, jag är här nu, men Daniel är inte här. Jag får skälla ut honom ;)”. Jag satte mig ner i soffan och log. ”Gör så! Vi får träffas fler gånger, det var riktigt trevligt!”
-Vem smsar du med? Frågade Louis nyfiket och satte sig bredvid mig.
-Ingen, sa jag snabbt och låste mobilen så han inte skulle se skärmen.
-Joo, retades Louis och jag gav han en seriös blick. Niall kom ut från studion.
-Zayn, din tur, sa han och jag reste mig från soffan.

Senare på kvällen satt jag inne på mitt hotellrum och gjorde... ingenting. Jag behövde nog en kväll för mig själv. Jag tog upp min mobil och i samma sekund började det att ringa. Det var mamma.
-Hej!
-Hejsan, hur är det?
-Bra, fast vi jobbar hårt så man blir trött!
-Det förstår jag. Jag ville bara höra din röst, jag saknar dig så!
-Jag saknar dig också mamma, sa jag och log.
-Vi ska iväg nu, alla här hemifrån hälsar, vi ses på onsdag!
-Hälsa tillbaka, vi ses!

Jag gick in på meddelande och skrev ett sms till Melissa. ”Hinner vi träffas imorgon innan du åker?”. Efter pratstunden jag haft med henne idag så kändes det som vi blivit så bra vänner på något sätt. Jag ville gärna hinna träffa henne lite till, eller i alla fall säga hejdå.

Liams perspektiv

Det var lördagskväll och vi alla hade valt att ha en kväll för oss själv. Även om jag älskade att umgås med killarna, så behövde jag ibland en liten stund för mig själv. Mobilen började ringa och på skärmen stod Danielle.
-Hej Danielle! Utbrast jag glatt när jag svarade.
-Hej Liam, hur är det med dig? Hoppas jag inte ringer och stör, det var bara så länge sedan vi snac...
-Det är lugnt, jag har tid att snacka. Det är bra med mig, hur är det själv?
-Vad bra! Jo jag mår bra!
Danielle var en kompis till mig. Jag hade lärt känna henne under X-factor tiden. En snäll tjej som visste det mesta om mig. Jag visste att jag alltid kunde ringa henne, när som, men på senaste tiden hade jag inte snackat alls mycket med henne. Jag saknade henne verkligen.

45 minuter senare sa vi hejdå till varandra. Det kändes verkligen bra att ha snackat med henne. Det gjorde att jag saknade mina vänner och familj lite extra, men vi skulle åka hem på tisdag och på onsdag skulle jag få träffa alla igen. Jag lutade mig tillbaka i soffan och mobilen vibrerade. Denna gången var det Melissa.
-Hej, det är Liam.
-Liam, vad gör du? Det lät som om hon grät.
-Melissa? Vad är det? Gråter du? Jag gör ingenting. Vad har hänt? Sa jag oroligt.
-Förlåt. Har du tid att träffas? Jag måste verkligen snacka och du är den end..
-Ja, ja, bara kom hit. Eller, ska jag komma till dig?
-Nej, jag kommer. Om det är okej?
-Det är alltid okej Melissa.
Jag la på och blev orolig. Vad hade hänt?

Lite av Zayns och Liams perspektiv, hoppas ni gillar det. Det hade varit rolig om ni kommenterade lite hur gamla ni är och vart ni bor, skulle vara roligt att veta! (Självklart behöver ni inte skriva exakt, men om ni bor i söder, norr, Stockhom, Göteborg, Malmö, Norrland.. ja ni fattar!)
Och om ni inte har något bättre för er, så kan ni gärna få skriva ett litet meddelande till mig på KIK. Heter ”Angelica1D” där (kreativt va?). Är riktigt uttråkad så nu väntar jag på minst ETT meddelande ;) Självklart svarar jag! :)