Sveriges första novellblogg om One Direction

Nialls perspektiv

Jag drog mig sakta ur kramen och la min panna mot henne. Hennes ögon var fyllda av tårar, men jag insåg att det var glädjetårar och jag kunde se ett leende på hennes läppar. Jag kände hennes andetag mot mig, jag kom närmre henne och mötte hennes läppar försiktigt. Jag älskade henne verkligen, hon var det bästa som hade hänt mig och jag menade verkligen allt jag sa till henne. 

_________________________________________________________________________________________________________________ 

Johannas perspektiv

När jag hörde de meningarna från Niall, visste jag verkligen inte vad jag skulle ta mig till. Det var det vackraste någon någonsin hade sagt till mig. Jag älskade honom verkligen och han var den enda jag ville ha. Men jag förstod nu att Kayla bara var en vän för honom och inget mer, vilket gjorde mig väldigt lättad och glad. Jag ville inte att någon skulle få avbryta den stunden jag och Niall hade nu, det var som det bara fanns vi och ingen annan. Det var ju bara vi här, men det kändes som det bara fanns vi överhuvudtaget. Jag var djupt försjunken i mina tankar och tittade rakt in i Nialls blåa ögon.
-Vill du gå ner och äta något? Sa Niall plötsligt, och jag drog lite på munnen. Att han alltid skulle tänka på mat, men det gjorde inte mig något för jag tyckte bara det var gulligt.
-Ehm, nej…jag är inte hungrig, sa jag tveksamt fast jag visste att jag var ganska hungrig. Precis när jag hade svarat honom kurrade min mage ganska högt och Niall log.
-Inte hungrig? Det låter ju som det åskar i din mage, sa han och skrattade.
-Okej, jag är ganska hungrig. Men jag har en macka i min väska som jag kan äta, sa jag glatt och Niall tittade konstigt på mig.
-Har du en macka i väskan? Frågade han och jag nickade glatt.
-Ja, då är det tydligen inte bara jag som tänkte på mat hela tiden. Du är ju nästan värre än mig för jag brukar inte ha mat med mig vart jag än går. Detta förklarar nog varför jag älskar dig, sa han och jag kunde inte hålla mig för skratt. Jag lugnade mig lite med mitt skratt och Niall kysste mig försiktigt och jag besvarade kyssen lite mer passionerat.
När vi hade avslutat kyssen gick jag mot min handväska för att ta min macka, men jag han inte ända dit förrän Niall stoppade mig.
-Var ska du? Sa han generat. Varför han rodnade hade jag ingen aning om men jag tyckte det var hur gulligt som helst.
-Jag ska bara hämta min macka, sa jag och pekade på min väska. Niall skakade på huvudet, och jag fattade inte varför han gjorde det heller.
-En macka räcker inte, jag är också lite hungrig så vi beställer room service, sa han glatt.
-Men jag är inte så hungrig, sa jag men Niall tog upp telefonen som fanns på hotellrummet och log mot mig.

En stund senare kom room service med det Niall hade beställt och det var en hel del.
-Niall, vi kommer inte orka äta allt detta, sa jag och pekade mot vagnen med mat.
-Men det behöver vi inte, jag beställde lite av varje för jag visste inte riktigt vad du ville ha, sa han.
-Men du hade ju kunnat fråga mig vad jag ville ha, sa jag och la min arm om honom.
-Jag tänkte inte på det då, sa han och jag flinade. Jag tog en tallrik med kyckling och pommes och satte mig på sängen för att äta. Doften av all sorts mat var både god och äcklig, jag visste inte vad jag tyckte.
Vi åt vår mat under tystnad och Niall åt verkligen mycket. Man kunde nästan tro att han inte hade ätit på flera dagar, fast han åt för någon timme sedan.
-Hur kan du egentligen äta så mycket utan att bli tjock? Frågade jag med ett leende.
-Tror det finns något som kallas för talang? Sa han och gjorde en oskyldig min.
-Ha, talang i att äta utan att bli tjock, det hade jag behövt, sa jag och tittade ner mot min kropp. Jag kände hur det gungade till i sängen och såg att Niall hade hoppat närmre mig. Han la sin arm om mig och tittade förvånat på mig.
-Du är perfekt som du är, sa han och kysste mig. Det kändes som ett glädjerus spred sig genom hela min kropp. Jag kände hur jag blev varm om kinderna. Niall var den underbaraste pojkvännen man kunde ha, han var perfekt på alla sätt och vis.
-Och du är så söt när du rodnar, sa han och pussade mig på näsan. Jag svarade inte, jag njöt bara av att ha honom nära, med hans arm om mig. Jag satt tätt intill honom och drog in hans doft, han luktade så gott och jag hade kunnat vara intill honom för evigt.
-Vet du vad jag mer beställde? Frågade han glatt och jag blev bara så nyfiken.
-Nej, vad!? Sa jag nyfiket.
-Vänta här, sa han och reste sig upp. Han gick mot vagnen, men jag kunde inte se vad det var han tog fram.
-Jag får se vad det är, sa jag ännu mer nyfiken.
-Nej, gå och byt om till pyjamas först, sa han och jag gjorde direkt som han sa för att snabbare få reda på vad det var.

När jag kom ut från toaletten efter att ha bytt om tittade jag mot sängen. Där stod ett fat fullt med chokladdoppade jordgubbar och Niall satt på sängen i bara tröja och kalsonger.
-Kom här, sa han och jag gick mot honom. Han tog upp en jordgubbe och förde den mot min mun när jag hade satt mig i sängen. Jag älskade både jordgubbar och choklad, så detta var en perfekt blandning.
-Du är världens bästa, sa jag innan jag gapade och Niall gav mig jordgubben
-Du med, sa han och jag log mot honom. Våra blickar möttes och vi förde våra huvud allt närmre varandra. Våra läppar möttes och kyssen blev allt mer passionerad. Han la sina händer på min kinder och jag hade mina händer på hans mage. Vi stannade upp och bara log mot varandra.
-Jordgubbarna får vänta, sa Niall och jag flinade. Jag kysste honom och ”råkade” ramla över honom. Vi båda log mot varandra och vårt intensiva kyssande fortsatte. Det var här jag ville vara, för evigt. Nialls läppar tryckta mot mina. Det kunde knappt vara bättre. 
_________________________________________________________________________________________________________________
Inte alls många delar kvar av denna novellen... typ en.
Idag (16/6) är det exakt ett år sedan vi började skriva på en novell, vilket var Sverigest FÖRSTA novell (The way to my life) och eftersom vi har lite ett-års jublieum eller vad man ska kalla det, så dagen till ära kommer det hända lite stuff på bloggen.

En sak som Johanna tänkte på var om vi skulle ha en liten livechat på lördagskvällen, vad säger ni? Skulle det varit kul? Kommentera!