Sveriges första novellblogg om One Direction

Harrys perspektiv

Jag ville nästa skrika av glädje. När vi avslutade kyssen la jag min arm runt om Julia och bara log för mig själv. Att jag vågat säga det till henne. Det gjorde mig faktiskt stolt. Och nu efteråt kändes det bra. Att vara ärlig mot Julia var viktigt för mig. Det enda som äcklade mig nu var att jag faktiskt kysst den där Brianna. Och Julia hade rätt. Folk borde få veta vilket äckligt svin hon var.
-Harry, vi, eller du, borde berätta för de andra, sa Julia och jag nickade.
-Jag vet, men hur?
-Kom nu. Jag hjälper dig.

_________________________________________________________________________________________________________________
Julia började gå mot dörren, men jag ville inte gå ut än. Jag ville stanna här en stund till med Julia, hålla om henne och känna att hon var min.
-Vänta, jag ska bara fixa en sak först, sa jag till henne och gick med långsamma steg mot henne. Jag sträckte ut mina armar och drog in henne i en varm kram och andades in hennes doft. Det var bara hos henne jag ville vara. Jag tog bak mitt huvud lite och pussade henne i pannan. Ett leende syntes på hennes läppar och det fick mig också att le.
-Men kom nu, vi måste ut till de andra, sa Julia lite tveksamt. Tänk om hon också ville stanna här egentligen? Men hon började gå och drog med mig eftersom hon höll min hand. Jag suckade och följde efter.

Solen var på väg ner och på uteplatsen hade dem tänt ljus, som stod på bordet. Jag och Julia kom ut hand i hand och blickarna vändes mot oss. Alla såg lite förvånade ut, men samtidigt glada och lättade. Det var så skönt att hon hade förstått mig och litat på vad jag sa. Att ha Julia nära var bland det bästa som fanns för mig.
-Jag ser att ni har löst det, sa Louis glatt med ett leende. Jag nickade snabbt och log mot Julia, hon log tillbaka och jag smälte. För när hon log så log hon inte bara med munnen, hon lös upp i hela ansiktet, ögonen tindrade och det gjorde mig varm.

Julias perspektiv

Jag satte mig ner i en utav de alla stolarna som fanns och Harry satte sig i stolen bredvid. Jag kollade snabbt mot Johanna och Amanda som satt mittemot mig. Vi utbytte några snabba blickar och jag log stort. Dom gjorde detsamma och sedan kollade jag på Harry. Solen lös in i mina ögon och jag såg hans profil i motljus. Han fina lockar och hans perfekta utseende gjorde han så himla underbar. Jag äcklades fortfarande lite av tanken att han stått och hånglat med den där tjejen för bara ett dygn sen, men jag fick väl själv se till att släppa den tanken. Pratet som funnits när vi kom ut var borta och alla satt helt tysta. I träden runtom kunde man höra fågelsång och man hörde tydligt alla bilar som körde på gatan en bit ifrån. Jag tyckte verkligen att Harry skulle berätta för de andra. Det skulle underlätta väldigt mycket och kanske att stämningen skulle bli lite bättre.
-Vi, eller ja, Harry, måste berätta en sak. Och, allt är bra mellan oss, men ni behöver få veta detta. Vi kan inte ha några hemligheter för varandra, ellerhur? Sa jag. Jag kollade mot Harry och han tittade ner, som han ofta gjorde i obekväma situationer.
De andra killarna nickade instämmande och allas blickar var vända mot Harry.
-Jo, asså... jag...
Han började lite smått, men han visste nog inte riktigt hur han skulle berätta det.
-Jag gjorde det för att skydda Julia, sa han lågt och tittade ner. Han lag speciell betoning på det och alla förstod vad han menade?
-Va?
-Hotade hon dig?
-Vet du ens vem det är?
Harry nickade som svar till båda frågorna.
-Hon tvingade mig. Hon sa att hon skulle.... mörda Julia annars. Jag vet att jag gjorde fel, men allt var för Julias skull. Och ja, jag vet hennes namn. Brianna.
Jag satt bredvid och lät han snacka. När Harry nämnde Brianna såg jag att Zayn reagerade.
-Brianna? Sa han upprepande och Harry nickade.
-Ja.
-Vänta, jag kommer snart, sa han snabbt och sedan var han på väg upp mot lägenheterna.
-Vad var det med honom? Frågade Liam och alla ryckte på axlarna.
-Jag har ingen aning. Han kanske... blev akut kissnödig, sa jag och vi flinade lite.
-Men, va? Hotade hon dig med att mörda Julia? Sa Johanna frågande och Harry mötte hennes blick. Han nickade mot henne och Johanna såg väldigt rädd ut.
-Så kan hon ju inte göra. Men, har hon lovat att lämna Julia i fred nu?
Harry nickade lite osäkert.
-Jag hoppas hon gör det. Hon är fan dum.

Varför hade Zayn reagerat så starkt på Brianna? Det där med att han var kissnödig sa jag bara för att lätta på stämningen. Det var något, men vad?
_________________________________________________________________________________________________________________
Hmm.. varför reagerar Zayn på namnet Brianna?
Förlåt för att vi inte uppdaterade igår, men nu är när det är de sista veckorna i skolan så blir det att man får priotera läxor och allting för att få sina betyg, och sen har vi haft turen att få fint sommarväder och då vill man njuta av det... ni förstår nog själva! Men här har ni del 80 :)
/Angelica & Johanna