Sveriges första novellblogg om One Direction

Jag lutade mig mot Harry axel och han la sin arm runt mig. Jag kollade snabbt upp på honom och han pussade mig lätt i pannan. Jag log för mig själv och jag hörde hans hjärtslag. Jag la min hand på hans mage och jag kände att han rös till. Jag flinade och kollade åter igen mot TV:en.
_____________________________________________________________________________________
När första filmen var slut reste jag mig från soffan och gick upp för trappan.
-Ehm, jag ska bara på toa, sa jag och gick vidare in på mitt rum för att hämta min mobil, sedan gick jag in på toa. Jag såg att jag hade ett nytt sms från Jake. Jag kom och tänka på att jag inte hade träffat han på länge, väldigt länge. ”Hej, jag har inte hört något ifrån dig på länge... har du tid att träffas imorgon?” ”Ja, absolut! Vilken tid?” skrev jag och tryckte på skicka. I samma sekund kom jag på att det inte alls gick. Evelina och Amanda skulle ju åka hem imorgon och jag klickade upp vår konversation igen på mobilen. Han hade redan svarat ”Vad bra, ska bli roligt att träffa dig igen! Blir två bra?”. Jag satte mig på sängkanten och suckade. Jag ville träffa honom men jag kunde inte just imorgon. Vad skulle jag skriva? Det kändes taskigt att säga nej nu när jag sagt att jag kunde, men jag ville träffa Amanda och Evelina så mycket så möjligt. ”Förlåt mig, men jag kom just på att jag inte kan imorgon, kanske nästa vecka?” skrev jag och kände mig väldigt taskig.

-Sophie, kommer du snart? Hörde jag Amanda ropa från nedervåningen.
-Ja, jag kommer, svarade jag och gick ner för trappan.

-Äntligen kommer du! Sa Niall och skrattade.
-Ja, jag fick lite sms som jag var tvungen att svara på, sa jag lite osäkert och Harry tittade på mig med ett oroligt ansiktsuttryck.
-Kom här gumman, sa Harry och klappade på sina lår. Jag gick fram till honom och satte mig i hans knä samtidigt som jag pussade honom snabbt på läpparna.
-Vem var det som smsade, gumman?
Jag tänkte en liten stund innan jag svarade osäkert,
-Det var Jake.
Jag kollade på Harry och han såg lite besvärad ut.
-Han ville träffas imorgon men jag sa nej eftersom Amanda och Evelina åker imorgon. Så jag sa att vi kunde träffas nästa vecka, fast jag vill egentligen inte, svarade jag.
-Men träffa honom inte då!
-Jag vet att det alternativet finns, men han är en av mina vänner. Fast du kan ju följa med om du vill? Så du kan vara säker att inget händer, du vet att jag älskar dig! Sa jag och han såg genast gladare ut.
-Det låter som en bra idé älskling, fast jag älskar dig mer!
-Det går inte att du älskar mig mer än vad jag älskar dig för jag älskar dig mest i hela i universum, svarade jag och kysste Harry så han inte skulle kunna svara.
-Men ska vi se en film till eller? Frågade Zayn
-Jaa, vilken? Jag vill se någon läskig, svarade Evelina.
-Vi kan se den senaste Saw-filmen, jag har den hemma svarade jag och log.

Evelinas perspektiv

Sophie satte i filmen som jag visste var ganska läskig. Jag lutade mig tillbaka i soffan och försökte att slappna av och bara titta på filmen. Men något störde mig. Jag kunde inte släppa tanken på vad jag och Zayn snackat om. Han gillade mig fortfarande och innerst inne visste jag själv att jag gillade honom. Men nej, jag kunde inte. Jag slog bort tanken och precis då hoppade jag till utav rädsla från filmen och jag kände hur Zayn kollade på mig. Jag vände min blick mot honom och skrattade lite lätt.
-Jag blev faktiskt rädd, sa jag tyst och han log sitt super söta leende som jag bara älskade. Han flyttade sig lite närmre mig och jag erkände för mig själv att det verkligen inte gjort något. Han la sin arm försiktigt om mig och kollade frågande på mig. Jag bara log mot honom och lutade mitt huvud mot hans axel och kollade på filmen.

-Den filmen var läskigt, utbrast jag när eftertexterna började rulla samtidigt som jag såg att bara Louis och Liam var vakna.
Zayn hade fortfarande sin arm om mig vilket jag egentligen tyckte var ganska mysigt eftersom jag innerst inne gillade honom mer än en vän. Men det fick inte bli något mellan oss, det fick bara inte. Hur mycket jag egentligen bara ville kyssa honom så var det Sverige som drog mig tillbaka. Imorgon skulle jag tillbaka hem till tråkiga Sverige och sen kanske jag aldrig får träffa Zayn och resten av killarna igen. Den tanken gjorde mig ganska ledsen inombords, jag kände att mina ögon blev blanka och jag reste mig snabbt upp för att gå upp till Sophies rum samtidigt som jag märkte att Zayn vaknade och kollade förvirrat på mig.
-Var ska du? Frågade Zayn förvirrat.
-Upp till Sophies rum, svarade jag snabbt och sprang mot trappan.

Jag gick in på toan för att ta en bit papper och jag torkade mig försiktigt i ögonen. Jag kollade mig i spegeln och såg att jag blev svart.
-Fan, mumlade jag för mig själv och öppnade ett skåp och till min förvåning hittade jag Sophies sminkborttagning. Jag torkade mig runt ögonen och sedan gick jag in på Sophies rum och satte mig vid datorn. Jag visste inte vad jag skulle göra, jag klarade knappt av att se honom, han var som en magnet för mig. Hur många gånger jag än slog bort tanken kom den tillbaka. Jag klickade in mig på twitter och såg att en av mina vänner från Sverige hade skrivit en tweet för bara 7 minuter. ”Imorgon kommer mina saknade vänner hem, undra om dom ser detta?” stod det och jag tryckte direkt på reply. ”I see it! Åh, saknar dig! Jag ringer dig när jag är hemma, vi ses!” ”Heeeeeej, hälsa Amanda! Ja, du måste ringa!”. Jag log och tryckte sedan ner twitter samtidigt som jag hörde fotsteg i trappan. Jag satte mig i sängen och tog upp den närmsta tidningen jag kunde hitta, en svensk.
-Evelina, är du här? Sa någon utanför dörren och jag suckade tyst. Det var Zayns röst.
-Mm, mumlade jag och hörde att dörren öppnades. Jag tittade inte upp men jag kände att han satte sig på sängkanten.
-Vad har hänt? Är du ledsen?
Jag var egentligen inte ledsen, jag var mer... ja, vad var jag egentligen? Jag var kär, på riktigt.
-Jag... äh, skitsamma.
-Nej, det är inte skitsamma! Kom igen... du sa att du kunde berätta allt för mig!
Ja, allt förutom detta, tänkte jag för mig själv och suckade.
_____________________________________________________________________________________