Sveriges första novellblogg om One Direction

-Dags att vakna Sophie! Jag hörde pappas röst några meter ifrån mig och jag öppnade ögonen.
-Mhm. Jag kollade på klockan. Halv 10. Jag reste mig sagt från sängen och gick mot badrummet.
________________________________________________________________________________________________
När alla var färdiga satte vi oss i bilen och körde mot museet. Jag tog upp min mobil och såg att jag hade 1 nytt sms, från Amanda. Jag log för mig själv och öppnade sms:et. ”Hej Sophie, hur är det med dig? Vad hittar du på i London? Både jag och Evelina saknar dig jättemycket, kram från oss”. Jag svarade snabbt ”Hejsan, just nu är jag på väg mot ett museum med mamma och pappa. De andra dagar som gått har jag tillbringat med killarna i one direction. Jag saknar er också, kram”. Jag satte i hörlurar i mobilen och satte igång lite musik.
Efter 30 minuters bilresa var vi framme vid museet. Jag tog upp min mobil och såg att jag hade fått ett svar från Amanda. ”Du vadå? Lyckost dig… hälsa från oss ;)”. Jag skrattade till och svarade ”Såklart jag ska hälsa!”. Jag la ner mobilen i fickan och vi gick in på museet.

När vi hade varit inne på museet gick vi och åt på en mysig restaurang i närheten.
-Så hur trivs du här i London då? sa mamma precis när vi hade beställt vår mat.
-Jag trivs superbra, men jag saknar vännerna där hemma. Fast jag har ju fått fem underbara vänner här som jag aldrig kommer att glömma. Dock är alla killar men det gör inget.
-Bra och höra att du trivs här gumman, sa pappa

Samtalet fortsatte och vi fick vår mat. Maten var extremt god eftersom ingen av oss sa ett ljud under tiden vi åt.
När vi var färdiga körde vi hem och jag gick direkt upp på mitt rum, startade tv:n, la mig till rätta i sängen och somnade en kort stund därefter.

Två timmar senare vaknar jag av att något vibrerar. Jag undrar vad det är och svär för mig själv eftersom sängen inte kan vibrera. Men sen kom jag på det, mobilen.
Jag tog upp mobilen och ser då att jag har fått ett sms av Liam där det stod ”Vill du hänga med oss grabbar ikväll igen?” Jag satt där och log för mig själv.  Jag blir alltid lika glad när de sms:ar mig eller något sådant. ”Såklart jag vill, men bara om jag får :)” Jag tryckte på skicka och inom en minut fick jag svar ”Du är alltid välkommen, du är en i gänget nu :)”. ”Hahah, tack. Var och när ska vi ses?” skickade jag iväg. Denna gång tog det lite längre tid innan jag fick svar. ”Vi hämtar upp dig klockan fem, sen kör vi och bowlar!!” Jag var snabb med att svara ”var beredd på att förlora :)” ”jaja, jag ska akta mig för tjejen med bowlingklotet för hon kastar det kanske åt fel håll :)” fick jag som svar av Liam och jag var snabb med att svara ”vi får se vem som ska akta sig för vem”. Jag tryckte på skicka och efter det fick jag inget svar.

När klockan blev fem kom killarna i Louis stora och vita bil. Jag gick ut och hoppade in i bilen.
-Hej killar hur är det idag då? Redo för att förlora stort?
-Det är bra och jag kommer att vinna för jag äger på bowling, sa Zayn och försökte låta jätteallvarlig.
-Sure Zayn du kastar ju alltid klotet i rännan, sa Harry och hånflinade åt Zayn.
-Ljug inte Harry. Du vet att jag är bäst, svarade Zayn med en bestämd ton i rösten.

Så höll det på i den tio minuters långa bilresan. När vi kom fram gick vi in för att betala, sedan gick vi och hämtade universums finaste och fräschaste skor. De fina bowlingskorna. Därefter gick vi och hämtade kloten.
När vi kom ut på banan skrev vi in våra namn på skärmen. Killar ville leka gentlemän och lät mig vara först.
Jag kastade ut klotet på banan och det blev en strike.
-Ja! En strike! Vad säger ni nu då killar?
-Wow, var det enda som kom ut från Liams mun.
-Du är knasig du Liam, sa jag och slog till honom lite nätt på armen samtidigt som de andra skrattade.

Nästa som skulle kasta var Liam och det gick inte fullt lika bra som det gjorde för mig.
-Se upp Harry! Klotet kommer emot dig! Skrek jag och han hoppade undan.
-Liam! Du kunde ha dödat mig där och hur i hela friden lyckas du kasta klotet bakåt!? Skrek Harry och lät väldigt chockad.
-Jag tappade det!

När vi hade spelat färdigt slutade det med att jag vann. Sedan gick vi till ett hamburgarställe och beställde vars en hamburgare med pommes. Jag var egentligen inte så hungrig eftersom jag ätit på en restaurang tidigare, men något fick jag ju äta.

-Om ni vill kan vi ju åka hem till mig efter vi ätit så kan jag visa er mitt hus…om ni vill förstås, sa jag lite blygt.
-Ja, bra idé! Utbrast Louis och tog en stor tugga av sin hamburgare.