The way to my life - del 17
Innan jag hann svara var Harry redan på väg ner.
-Sist den i poolen! Ropade han och sprang.
Jag gick ut ur hans rum och gick ner för trappan. Jag mötte hans mamma och hon suckade.
-Hur ska du stå du med honom?
Jag skrattade till och vi log mot varandra.
_________________________________________________________________________________________________
När jag kom ut ställde jag mig sidan om poolen och kollade på Harry eftersom jag inte hade någon bikini. Men inte långt därefter kommer Harry upp och puttar ner mig i poolen.
-Men vad gör du!!?
-Jag tyckte du behövde svalkas, du såg så het ut!
-Men nu behöver jag ju gå hem och byta kläder, sa jag medan jag gick upp ur poolen med Harry tätt efter.
-Min mamma kan kanske köra hem.
-Men då blir det helt blött i bilen, sa jag och tittade på Harry som om han vore dum i huvudet.
-Du kan alltid låna kläder av mig så blir det inte lika blött i bilen.
-Okej då fråga du din mamma, sa jag med ett leende.
-Mamma kan vi köra hem Sophie så hon kan byta om för jag råkade putta ner henne i poolen?
-Råkade? Frågade hans mamma.
-Nej, kanske inte men jag tyckte att hon behövde svalkas.
-Ja, vi kan väl köra hem henne då, hon kan ju inte gå så blöt. Sa hans mamma och skakade på huvudet.
-Vi går bara upp på mitt rum så hon kan få ha lite torra kläder på sig när vi kör.
Hans mamma Anne nickade mot oss och vi gick mot hans rum.
Harry gick mot sin garderob och när han kom tillbaka till mig höll han i ett par mörkgråa mjukisbyxor och en svart enkel tröja.
Jag tog emot kläderna gick mot badrummet.
-Var ska du? Du skulle väl byta om?
-Jag ska gå till badrummet för att byta om.
-Men varför inte byta om här, sa Harry och blinkade med ena ögat.
-In your dreams!
Jag gick mot badrummet och tog på mig de väldigt stora mjukisbyxorna och den stora tröjan och gick in till Harry igen.
-Vad fin du är gumman, sa han och gick fram och kysste mig.
-Jag har ju dina kläder på mig och dom är fina!
-Men du är alltid fin, sa han och pussade mig pannan.
-Tack detsamma.
-Men ska vi gå ner då?
Jag tog tag i hans hand och vi gick ner till hans mamma, vi gick ut och satte oss i bilen. Harry ville såklart sitta där bak med mig. Gullig som han var.
Harrys perspektiv
Vi kom fram till Sophies hus. Hon knackade eftersom dörren var låst och hon inte hade några nycklar. När dörren öppnades stod Sophies mamma där med ett stort leende och sa hej.
-Hej jag är Marie, sa Sophies mamma.
-Hej jag är Anne, Harrys mamma.
Sophie gick upp till sitt rum och jag stod där nere och väntade samtidigt som jag lyssnade lite på vad mamma, Marie och Will, Sophies pappa som nu hade kommit pratade om och det verkade som de kom bra överens. Efter en stund kom Sophie ner och jag blev så glad varje gång jag såg henne.
Jag gick emot henne samtidigt som jag sa,
-Vad vacker du är gumman! Jag såg hur hon blev lite generad. När hon kom närmre mig så kysste hon mig, och jag kysste henne tillbaka. Jag brydde mig inte om att våra föräldrar stod där och kanske kollade på oss.
-Det var mitt sätt att säga tack detsamma, viskade hon i mitt öra och jag bara log.
-Så gulliga ni är tillsammans, sa Will helt plötsligt. Både jag och Sophie blev lite generade.
-Jag har nog aldrig sätt Harry lyckligare och han har aldrig vågat kyssa hen tjej framför mig, sa min mamma.
-Jag har aldrig varit lyckligare och jag är stolt över Sophie eftersom hon är min extremt vackra och underbara flickvän, sa jag och pussade Sophie på kinden och sedan på läpparna.
-Vad kul Sophie att du har hittat en sån fin pojkvän, sa hennes mamma med ett brett leende och när jag kollade på Sophie såg att hon var lite röd om kinderna. Så jag tog mina armar om henne och kramade henne.
- Harry, vi får åka hem och laga mat nu för Sophie, Marie och Will ska äta med oss ikväll.
-Okej, men Sophie kan väll åka med oss. Snälla, sa jag.
-Ja det är klart hon kan.
-Men då ses vi klockan sju ikväll, sa min mamma.
De sa hejdå, vi gick ut till bilen, satte oss och åkte hem till mig. Jag höll såklart Sophies underbara hand. Hela hon var underbar.
_______________________________________________________________________________________________
Här kom del 17, hoppas ni gillade den även ifall den var lite kortare än vanligt. Men jag (Johanna) ska försöka ta mig upp tidigt imorgon för att börja på del 18.
Det var någon som undrade varför vi inte skriver så mycket i de andras perspektiv och anledningen till det är att i novellen har de har åkt hem till sina hemstäder så de är ju inte med här, fast de kommer såklart
Tack för alla kommentarer!!
/Johanna och Angelica
-Sist den i poolen! Ropade han och sprang.
Jag gick ut ur hans rum och gick ner för trappan. Jag mötte hans mamma och hon suckade.
-Hur ska du stå du med honom?
Jag skrattade till och vi log mot varandra.
_________________________________________________________________________________________________
När jag kom ut ställde jag mig sidan om poolen och kollade på Harry eftersom jag inte hade någon bikini. Men inte långt därefter kommer Harry upp och puttar ner mig i poolen.
-Men vad gör du!!?
-Jag tyckte du behövde svalkas, du såg så het ut!
-Men nu behöver jag ju gå hem och byta kläder, sa jag medan jag gick upp ur poolen med Harry tätt efter.
-Min mamma kan kanske köra hem.
-Men då blir det helt blött i bilen, sa jag och tittade på Harry som om han vore dum i huvudet.
-Du kan alltid låna kläder av mig så blir det inte lika blött i bilen.
-Okej då fråga du din mamma, sa jag med ett leende.
-Mamma kan vi köra hem Sophie så hon kan byta om för jag råkade putta ner henne i poolen?
-Råkade? Frågade hans mamma.
-Nej, kanske inte men jag tyckte att hon behövde svalkas.
-Ja, vi kan väl köra hem henne då, hon kan ju inte gå så blöt. Sa hans mamma och skakade på huvudet.
-Vi går bara upp på mitt rum så hon kan få ha lite torra kläder på sig när vi kör.
Hans mamma Anne nickade mot oss och vi gick mot hans rum.
Harry gick mot sin garderob och när han kom tillbaka till mig höll han i ett par mörkgråa mjukisbyxor och en svart enkel tröja.
Jag tog emot kläderna gick mot badrummet.
-Var ska du? Du skulle väl byta om?
-Jag ska gå till badrummet för att byta om.
-Men varför inte byta om här, sa Harry och blinkade med ena ögat.
-In your dreams!
Jag gick mot badrummet och tog på mig de väldigt stora mjukisbyxorna och den stora tröjan och gick in till Harry igen.
-Vad fin du är gumman, sa han och gick fram och kysste mig.
-Jag har ju dina kläder på mig och dom är fina!
-Men du är alltid fin, sa han och pussade mig pannan.
-Tack detsamma.
-Men ska vi gå ner då?
Jag tog tag i hans hand och vi gick ner till hans mamma, vi gick ut och satte oss i bilen. Harry ville såklart sitta där bak med mig. Gullig som han var.
Harrys perspektiv
Vi kom fram till Sophies hus. Hon knackade eftersom dörren var låst och hon inte hade några nycklar. När dörren öppnades stod Sophies mamma där med ett stort leende och sa hej.
-Hej jag är Marie, sa Sophies mamma.
-Hej jag är Anne, Harrys mamma.
Sophie gick upp till sitt rum och jag stod där nere och väntade samtidigt som jag lyssnade lite på vad mamma, Marie och Will, Sophies pappa som nu hade kommit pratade om och det verkade som de kom bra överens. Efter en stund kom Sophie ner och jag blev så glad varje gång jag såg henne.
Jag gick emot henne samtidigt som jag sa,
-Vad vacker du är gumman! Jag såg hur hon blev lite generad. När hon kom närmre mig så kysste hon mig, och jag kysste henne tillbaka. Jag brydde mig inte om att våra föräldrar stod där och kanske kollade på oss.
-Det var mitt sätt att säga tack detsamma, viskade hon i mitt öra och jag bara log.
-Så gulliga ni är tillsammans, sa Will helt plötsligt. Både jag och Sophie blev lite generade.
-Jag har nog aldrig sätt Harry lyckligare och han har aldrig vågat kyssa hen tjej framför mig, sa min mamma.
-Jag har aldrig varit lyckligare och jag är stolt över Sophie eftersom hon är min extremt vackra och underbara flickvän, sa jag och pussade Sophie på kinden och sedan på läpparna.
-Vad kul Sophie att du har hittat en sån fin pojkvän, sa hennes mamma med ett brett leende och när jag kollade på Sophie såg att hon var lite röd om kinderna. Så jag tog mina armar om henne och kramade henne.
- Harry, vi får åka hem och laga mat nu för Sophie, Marie och Will ska äta med oss ikväll.
-Okej, men Sophie kan väll åka med oss. Snälla, sa jag.
-Ja det är klart hon kan.
-Men då ses vi klockan sju ikväll, sa min mamma.
De sa hejdå, vi gick ut till bilen, satte oss och åkte hem till mig. Jag höll såklart Sophies underbara hand. Hela hon var underbar.
_______________________________________________________________________________________________
Här kom del 17, hoppas ni gillade den även ifall den var lite kortare än vanligt. Men jag (Johanna) ska försöka ta mig upp tidigt imorgon för att börja på del 18.
Det var någon som undrade varför vi inte skriver så mycket i de andras perspektiv och anledningen till det är att i novellen har de har åkt hem till sina hemstäder så de är ju inte med här, fast de kommer såklart
Tack för alla kommentarer!!
/Johanna och Angelica
Kommentarer
Trackback
