Sveriges första novellblogg om One Direction

-Hon är den enda jag kan finta av, så jag måste möta henne! Han blinkade åt mig och jag skrattade. 
-Är du så dålig Sophie? Utbrast Louis och alla började skratta!
-Ja, de är jag väll! … Är det illa om Harry kan finta av en? Sa jag och kollade frågandes på alla.
-Ja, det kan man väl säga att det är, sa Liam och sedan reste vi oss för att börja spela.
_________________________________________________________________________________________________
Vi spelade och hade det riktigt roligt, men när klockan hade blivit tio ringde min mobil. Jag kollade på skärmen och såg att det var mamma som ringde. Undra vad hon ville?
-Hej! svarade jag
-Hej gumman du måste komma hem nu.
-Men varför!? Kan jag inte få sova hos Harry?
-Nej inte inatt. Du ska sova hemma inatt. 
-Okej då, svarade jag med en suck.
-Jag kommer och hämtar dig om en halvtimme, svarade mamma.
-Jaja, hejdå!

En halvtimme senare kom mamma och jag åkte hem. När jag kom hem satte jag mig framför datorn och loggade in på skype. Då såg jag att Amanda var inne och ringde uppe henne meddetsamma. När videon hade startat såg jag att Evelina satt sidan om henne.
-Heej! Fy vad jag saknar er, sa jag och gjorde en ledsen min.
Heej! Det är du inte ensam om, vi saknar dig sjukt mycket också! Svarade Evelina. 
-Vad har ni för er imorgon då?
-Inget vad vi vet. Du då? 
-Jag ska antagligen vara med Harry och killarna, svarade jag glatt.
-Ja just det, hur går det med Harry?
-Det går bra men vi bråkade innan för jag begick ett hemskt misstag som jag helst inte vill prata om nu, sa jag och gjorde en ledsen min.
-Okej gumman.

Nästan morgon vaknade jag av att någon drog av mig täcket och jag gissade på att det var mamma. Så utan att öppna ögonen skrek jag,
-Mamma! Jag får täcket, det är kallt!
-Tyvärr kan mamma inte ge dig täcket för hon är inte här, hörde jag att någon sa. Jag kände igen rösten men kunde det verkligen vara den personen. Jag var tvungen att öppna ögonen.
-Evelina och Amanda! Vad gör ni här!? Skrek jag och hoppade upp från sängen för att ge de en kram.
-Vi hade tänkt hälsa på dig, sa Amanda och log.
-Och dina föräldrar bjöd hit oss, sa Evelina stolt.
-Men när kom ni då? Frågade jag och lät väldigt glad.
-För typ tio minuter sedan dina föräldrar hämtade oss på flygplatsen, sa Evelina

Mitt i allt ropade mamma,
-Tjejer jag har fixat frukost till er! Vill ni ha? Skrek mamma
Jag tittade på Amanda och Evelina och de nickade.
-Ja vi kommer! Skrek jag tillbaka.
Vi gick ut från mitt rum och ner för trappan. När vi hade satt oss vi bordet började vi äta och prata om vad vi skulle göra idag. Plötsligt ringde det på dörren och jag reste mig upp för att öppna och precis när jag hade öppnat kom jag på att jag stod i pyjamas och morgonfrisyr.

-Eh hej killar, sa jag lite förvånat.
-Hej! Vet du vad klockan är egentligen? frågade Niall.
-När inte riktigt. Jag har glömt att kolla på den idag.
-Den är tio över ett, svarade Louis och log.
-Oj, men kunde ni inte ringt innan ni kom så hade ni sluppit att se mig så här?
-Jo det kunde vi gjort, men jag tycker du är jättegullig i din vackra morgonfrisyr, svarade Harry och gick fram till mig och gav mig en kyss.
Efter ett tag kom jag på att Evelina och Amanda satt i köket och väntade på mig.
-Kom med här så ska jag presentera er för min vänner från Sverige.

Vi gick in i köket där Evelina och Amanda satt.
-Tjejer jag vill presentera er för några, sa jag och de vände sina huvud mot killarna och kollade med förvånad blick, det såg nästan ut som de skulle tappa hakan. 
-Det här är Harry, Liam, Louis, Zayn och Niall, sa jag samtidigt som jag pekade på de.
-Hej tjejer, sa Niall med ett leende på läpparna samtidigt som han gick fram och gav de varsin kram.
-Wow, sa både Amanda och Evelina i kör.
-Haha, ni kanske vill ha fler kramar? Frågade Louis.
Louis, Harry, Zayn och Liam gick fram till tjejerna och gav de varsin kram.
-Drömmer jag eller är detta verklighet!? Utbrast Amanda och killarna började skratta.
-Det är verklighet, sa Niall och jag såg att han blinkade med ena ögat.
-Som ni förstår är de stora fan utav er och jag har berättat för de många gånger att jag umgås med er och att jag är tillsammans med dig Harry, men det har tydligen inte gått in i deras små hjärnor, sa jag och killarna började skratta ännu mer.
Efter ett tag gick Harry fram till mig och drog in mig i hans varma famn. Sedan gav han mig en kyss. Inte långt därefter hör jag hur Evelina säger,
-Wow, Harry kysste henne!
Åter igen började alla skratta utom Evelina och Amanda för de förstod inte vad det var som var så roligt.

-Men vad är det som är så roligt? Frågade Amanda.
-Ni! Svarade Niall.
-Men va? Vi är väll inte roliga? Frågade Amanda.
-Jo, det är så kul att se hur förvånade ni är över att vi är här och era kommentarer är sjukt roliga, svarade Niall och log mot Amanda.

Vi stod där och pratade om vad vi skulle göra. Efter mycket om och men bestämde vi oss för att ta en promenad ute i det soliga London för att visa Amanda och Evelina rundor.

-Jag måste bara gå upp så jag kan byta om och göra mig färdig! sa jag och började gå uppåt.
-Jag följer gärna med, sa Harry och gick mot mig.
-Harry! Det kan du glömma att du gör! Svarade jag.
-Men snälla, söta, rara Sophie, sa han och försökte se lite ledsen ut.
-Nej, men du kan få en puss innan jag går upp, sa jag och gick ner en liten bit i trappan och gav honom en lätt puss på munnen.
-Tack!

Jag gick upp på mitt rum och klädde på mig. Det fick bli jeansshorts och ett linne. Sedan gick jag in till toan för att borsta tänderna och håret. Jag drog även några drag med mascaran. Efter det gick jag ner till de andra. 
Amanda och Evelina hade äntligen börjat prata normalt, vilket var väldigt skönt!

-Men ska vi gå då? Frågade jag.
-Ja det kan vi väl, svarade Liam.

Harry tog tag i min hand och flätade sina fingrar med mina och alla gick ut från huset. Sedan började vi gå.
_______________________________________________________________________________________________
Här kom del 21!  Kommentera gärna, för kommentarerna gör våran dag!
Vi söker fortfarande gästbloggare till veckan då vi är borta, så skicka ett mail om du är intresserad!
/Johanna och Angelica