Sveriges första novellblogg om One Direction

Sophies perspektiv

-Jag vet inte, dom bara började ta av min kläder, sa hon och la ner huvudet i sin händer.
Jag och Amanda kramade båda om henne och jag tog upp min mobil. Ett nytt sms från Erik visades på skärmen. ”Haha, lust att träffas imorgon?” Jag slängde ner mobilen i sängen, men den ramlade ner på golvet. Jag blev arg. Hur kunde han? Erik och jag hade varit vänner jättelänge och jag trodde verkligen inte så om han.
_____________________________________________________________________________________
Jag hörde röster i hotellkorridoren och jag förstod att det var killarna som kommit hem. Jag reste mig från sängen och öppnade dörren.
-Killar! De kollade på mig och log.

-Hej!
-Hej! Ehm, Zayn? Kan du komma? Jag tror Evelina vill snacka med dig, sa jag och ha gav mig en orolig blick. De andra killarna kollade på mig och jag log.
-Vänta, jag och Amanda kommer snart, sa jag och de nickade.
Amanda reste sig och Zayn gick in. Jag log mot Evelina och hon log svagt tillbaka.

Zayns perspektiv

-Evelina? Vad är det? Var det enda jag fick ur mig och hon kollade upp.
-Zayn, sa hon med gråten i rösten och jag satte mig i sängen och kramade om henne.
-Berätta!
-Vi var hemma hos någon kompis till Sophie och sen sa de att de skulle visa oss en sak, så kallade dom på mig och när jag kom upp så.. sa hon och sedan stannade hon.
-Så?
-Dom försökte h-ha.., sa hon tyst och jag förstod precis.
-Va? Utbrast jag och hon nickade mot mig och tårarna rann ner för hennes kinder. Jag kramade om henne ännu hårdare och hon lutade sitt huvud mot mitt bröst.

Vi satt där i nästan en timme, utan att säga något. Vi hörde att de knackade på dörren och jag öppnade.
-Vill ni ha lite mat? Frågade Sophie och jag nickade.
-Vad blir det?
-Köttbullar, svarade hon och bakom henne stod Harry.
-KOTTBULLAR! Ropade Harry högt och jag skrattade.
-Vi kommer! Sa jag och hon log.
-Bra!
Jag stängde dörren efter de och gick tillbaka till Evelina.
-De är mat, kom! Sa jag och hon kollade upp. Till min förvåning log hon mot mig och jag log också.
-Jag orkar inte tänka på detta Zayn, tack för att du finns, sa hon och jag gick fram mot henne.
-Du vet att jag finns och du?
-Ja?
Jag lutade mig fram och vi möttes i en kyss. Hon besvarade den och jag blev lycklig i hela kroppen. Helt plötsligt var världen som ett paradis.
-Jag älskar dig, sa jag när vi avslutat kyssen och hon log.
-Jag älskar dig, svarade hon och jag log mot henne. Vi tog på oss våra skor och sedan gick vi över till Harry och Sophies lägenhet.

-Kom in! Sa Sophie när hon öppnade. Vi gav henne en snabb kram och jag såg att hon log mot Evelina.

Sophies perspektiv

-Är du okej? Sa jag lite tyst till Evelina och hon nickade.
-Jag orkar inte tänka på det! Vad är det för mat?
-Köttbullar! Sa jag och hon log.
-Svensk husmanskost till killarna, sa hon och jag nickade.
-Alltid!

Efter att vi ätit satt vi bara ner och snackade. Alla var trötta och alla tänkte nog på de som hänt med Evelina. Jag hade berättat förr Harry, Louis, Niall och Liam så alla visste vad som hänt, men Evelina verkade inte bry sig så mycket. Hon snackade på som vanligt och jag blev glad när jag visste att hon var glad. Även om hon förmodligen hade de som hänt i tankarna.
När klockan slog halv elva bestämde de andra sig för att gå hem och jag och Harry bestämde oss för att sova.

Jag gick in i badrummet och kom plötsligt tänka på pappa. Jag hämtade min mobil snabbt och ringde upp mamma.
-Hej gumman! Svarade mamma efter några signaler.
-Hej, är allt bra med er?
-Ja, fast pappa mår inte helt bra, svarade mamma och jag svalde hårt.
-Inte? Men.. började jag och hon avbröt mig.
-Pappa vill inte förstöra din resa, men jag ringer såklart om det blir allvarligare.
-Jo, men ändå, jag vill inte att han ska må dåligt.
-Vill du snacka med honom lite?
-Ja! Sa jag glatt.

-Hej gumman, hörde jag pappas röst säga och jag log stort.
-Hej, hur är det?
-Jo, det är helt okej, har ni det kul?
-Ja, sa jag, även om allt inte var toppen.
-Vad bra! Men vi tänkte sova, vi hörs! Jag älskar dig gumman!
-Vi också! Jag älskar dig pappa, godnatt!

Jag la mig ner i sängen bredvid Harry och han kollade på mig.
-Vill du gå ut med mig imorgon? Sa han tyst och ett stort leende spred sig på mina läppar.
-Ja, absolut! Sa jag och han log.
-Klockan sju, okej?
-Yes! Var?
-Vi åker här ifrån, vart vi ska får bli en överraskning.
-Men..
Han kysste mig och han flinade.
-Du får veta imorgon!
-Okej, sa jag lite dystert och han skrattade.
-Godnatt, sa han och pussade mig lätt på pannan.
-Godnatt!
_____________________________________________________________________________________