The way to my life - del 84

Shewas perspektiv

-Du skojar? Men? Va? Sa dom i kör och jag insåg att det var en ganska stor grej.
-Lugna er, snälla!
-Men hur har du kunnat vara med honom? Har du hållit dig sådär lugn hela dagen?
Jag nickade och skrattade när jag tänkte på det. Hur hade jag lyckats?
___________________________________________________________________________
Louis perspektiv

När jag kom innanför dörren möttes jag av Harry. Jag tog av mig mina skor och kollade upp på honom.
-Vad är det? Han flinade.
-Hade ni det trevligt? Vad gjorde ni?
-Vi fikade och gick i lite affärer, sa jag och gick in i köket för att ta lite vatten.

Harrys perspektiv

Jag la mig ner i soffan och tog upp min mobil. Jag tryckte upp twitter och kollade runt. ”I'm really tired after yesterday. But, it was really fun” skrev jag och tryckte på tweet. Sedan gick jag in på meddelande och tryckte upp min konversation med Sophie. I de senaste smser stod det ”Jag älskar dig också” och jag log lite smått för mig själv. ”Hej älskling! Saknar dig redan! Hinner du träffas imorgon? Vi har mycket jobb framför oss innan vi åker till Sverige!” skrev jag och sedan satte jag på TV:en. X factor visades som repris och jag bestämde mig för att kolla.

Jag vaknade av att mobilen vibrerade och jag kollade på skärmen som visade 3 nya sms. ”Jag saknar dig också! Men vi kan träffas imorgon! När och var?” löd det första, från Sophie. De andra var från mamma. ”Hej, vi är i London om några timmar, vad hittar ni på?” När jag läste flög jag upp från soffan. Eftersom vi numera bodde ensamma i våra lägenheter saknade jag familjen riktigt mycket. ”Jag sov, men nu är jag vaken. Kom hit när ni är framme! Vem är vi?” svarade jag snabbt och sedan tog jag fram det andra sms:et. ”Hej, du kommer aldrig bli av med mig. Och, du borde ångra de du gjorde” stod det och jag förstod vem det var. Jake. Jag tog bort meddelandet och tog fram Sophies istället. ”Fick nyss ett sms från mamma, dom kommer hit snart, men vi kan nog träffas imorgon ändå! Jag ringer dig imorgon. Jag älskar dig, puss!” skrev jag och precis när jag la ner mobilen på bordet knackade det på dörren.

-Hej, utbrast jag och kastade mig i famnen på min mamma. Hon pussade mig på kinden och jag gjorde detsamma. Sedan vände jag mig mot Gemma och gav henne en lång kram.
-Är det bara du här? Frågade mamma.
-Tror det, sa jag och hon log.
Vi gick in i lägenheten och jag kollade på klockan, som var halv sex. Jag ringde snabbt Louis och frågade var dom var. Jag bestämde att vi skulle beställa pizza, så vi kunde äta tillsammans med min mamma och syster.

-Här är pizzan! Ropade Niall när dom kom in genom dörren en halvtimme senare och jag skrattade åt honom. Killarna hälsade på mamma och Gemma medan jag började dela pizzorna och sedan satte jag fram de på bordet.
-Pizzatime! Ropade jag och alla kom in i köket och tog för sig.

-Så, ni ska till Sverige hörde jag? Frågade mamma och vi alla nickade.
-Ja, först var det om två veckor, men jag tror det blir redan nästa helg, sa jag och mamma nickade.
-Ska Sophie med? Jag nickade till svar och hon log.
-Ska ni stanna här länge? Frågade jag.
-Vi vet inte, men ett tag!
-Vill ni bo här? Mamma kollade på mig och jag log mot henne.
-Det är okej, sa jag och hon nickade.
-Gärna! Jag nickade mot henne.

Två timmar senare satt vi alla framför TV:en och snackade. Jag skickade ett snabbt sms till Sophie. ”Hej, jag, mamma och Gemma tänkte äta på någon mysig restaurang imorgon, du kan hänga med om du vill!?” och bara några sekunder senare svarade hon. ”Ja, gärna.. om det är okej för er! Vi ses!” jag log och skrev snabbt ”Såklart det är!” och sedan la jag ner mobilen.

Nästa morgon när jag vaknade stod Gemma i köket och gjorde frukost.
-Detta är vad jag saknar med att bo hemma, sa jag när jag gick ut i köket och hon skrattade.
-Jag vet att du saknar mig, sa hon och log.
Jag hjälpte till att göra det sista och sedan väckte vi mamma och Louis. Vi satt i nästan en timme och åt frukost.

-Jag går till Sophie, vi ses ikväll, ropade jag innan jag lämnade lägenheten och började gå. Mamma och Gemma hade bestämt sig för att shoppa, vilket jag inte ville göra.

Sophies perspektiv

-Hej, sa jag och kramade om Harry hårt. Vi möttes i en kyss och jag log mot honom.
-Inte lika trött idag? Sa jag och han skakade på huvudet.
-Nej!
Vi gick upp på mitt rum och hörde att mamma kallade. Jag suckade högt.
-Vi kommer, ropade jag högt och vi fick gå ner igen.

-När är det ni ska åka till Sverige? Frågade mamma och kollade på Harry.
-Det var egentligen tänk om två veckor, men det blir redan nu på lördag, sa han och mamma nickade.
-Ja, jag vet ju att du vill följa med Sophie, men jag snackade med Amandas mamma, och de två kan inte komma upp till Stockholm, sa hon och jag spände blicken i henne.
-Va? Nej! Utbrast jag och hon nickade.
-Men, får jag åka med? Hon nickade sakta mot mig.
-Ja, sa hon och jag log.
-Tack så mycket! Men, är du helt säker på att Amanda och Evelina inte kan komma?
Hon nickade mot mig och mitt leende försvann lika snabbt som det kom.
-Men jag ska dit ändå, sa jag och Harry log mot mig.
-Jag lovar att ta hand om henne, sa han och mamma nickade.
Vi gick tillbaka upp till mitt rum och vi satte oss i sängen. Harry la sin han på min och vi flätade ihop våra fingrar.
-Stackars Niall och Zayn, sa jag och Harry nickade instämmande.

-Men, jag tänker följa med i vilket fall som helst, sa jag och Harry log sitt fina leende.
-Sluta vara så söt, sa jag och han kollade på mig. Han lutade sig fram och kysste mina läppar mjukt.
-Sluta vara så snygg då, sa han och jag flinade. Han kysste mig igen och jag besvarade kyssen.
-Kommer vi inte kunna träffas på hela veckan? Sa jag lite ledsamt.
-Jo, men inte så mycket. Vi ska på olika intervjuer och vi måste hinna med ganska mycket innan vi åker iväg, sa han och jag nickade.
-Jag älskar dig, sa jag och Harry kysste mig ännu en gång.
-Sophie, Harry, kom! Hörde vi mamma ropa igen, men denna gång lite mer panikslaget.
Jag kollade oroligt på Harry som snabbt reste sig och drog mig med sig ut ur rummet och ner för trappan.
_____________________________________________________________________________________
Några saknade Harry och Sophie i förra delen, men they are back! ;)
Vi fick också en fråga om vi inte kunde göra ett inlägg om oss själva.. är det någon mer som vill det?
Glöm inte att det är lättare att ställa frågor i blogresponse, där kan vi svara dirket! Så har ni några frågor, fråga oss i blogresponse!
/Angelica & Johanna


Kommentarer
Postat av: Anna

Riktigt bra kapitel men snälla skriv två imorgon

Kram<3<3

2011-10-24 @ 21:45:42
Postat av: Ebbas

Så bra del!:)

undra varför Sophies mamma ropar...?;)<3

2011-10-24 @ 22:02:36
Postat av: Anonym

As bra meeer!!! :)

2011-10-24 @ 22:11:31
Postat av: emma

jättebra, mer snart !

2011-10-24 @ 22:41:20
Postat av: Anonym

shit pommes mer mer mer mer meeeer

2011-10-24 @ 23:17:42
Postat av: J

Äntligen klar med alla delar :D

Jag älskar eran novell, ni är sjukt duktiga! Meer... längtar!

2011-10-25 @ 17:17:13
Postat av: Paulina

AA!! längatr tills nästa del kommer, varför ropade sophies mamma? gaah får panik, hahah, grmyt bra.

jaa gör det det skulle vara kul :)

2011-10-25 @ 18:29:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback